Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linnqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4011
Linotype—Li Po.
4012
Linotype. Se 8 ä 11 m a s k i n!
Lins. 1. Genomskinlig kropp, som
begränsas av sfäriska el. andra
regelbundet buktiga ytor (ofta finnas dessutom
plana ytor). En av två utåt buktade sfäriska
ytor begränsad 1. kallas bikonvex, en
med en plan och en utåtbuktad
planko n v e x, en med en plan och en
inåt-buktad bikonkav. Är den ena ytan
inåt- och den andra utåtbuktad, kallas 1.
konkavkonvex (el.
konvexkon-kav). Linser, som äro tjockare på mitten,
kallas positiva, övriga negativa.
En linje, som dragés genom de sfäriska
ytornas medelpunkt kallas 1 :s optiska
axel el. huvudaxel. Positiva 1.
kallas även samlingslinser, emedan de
bringa ett infallande knippe parallella
strålar att konvergera och samlas till en
viss punkt, brännpunkten,
negativa 1. även spridningslinser,
emedan de bringa infallande parallella strålar
att divergera (spridas), som om de komme
från brännpunkten. Dennas avstånd från
l:s optiska medelpunkt kallas
l:s brännvidd. Optiska medelpunkten
är en punkt (vanl. någonstädes mitt inne
i linsen), så beskaffad, att alla strålar, som
passera densamma, genomgå 1. obrutna.
Positiva 1. bryta strålarna så, att de ge en
verklig bild av det föremål, från
vilket strålarna utgå, negativa 1. ge
däremot virtuella bilder. Angående
bildernas avstånd från linsen gäller den s. k.
linsformeln, som har följande lydelse
-—|- 4- = där f är brännvidden, a
a b f
föremålets och 6 bildens avstånd från
optiska medelpunkten. (Avstånden räknas
negativa för virtuella bilder, därav
uttrycket negativ lins). Bildens storlek
förhåller sig till föremålets som B till a. Dessa
satser gälla emellertid exakt endast för
mycket tunna 1. el. för de delar av 1., som
ligga nära centrum. De strålar, som
infalla nära l:s kant, sammanbrytas
nämligen i regel ej till exakt samma punkt
som de övriga (s färisk avvikning).
Detta fel undvikes genom användning av
bländare el. aplanatiska linser.
Kr om a t i s k avvikning uppstår, då
det infallande ljuset ej är enfärgat, vilket
ju i regel ej är fallet. Det uppdelas då i
sina beståndsdelar, och bildlinjerna äro ej
skarpa, utan bilda små spektra. Detta
undvikes genom användning av a k
roma t i s k a linser. Ett tredje fel ligger
i att bilden egentligen ej blir plan utan
sf ärisk (bildfältskrökning). L.
användas till förstoringsglas, glasögon,
kameror, kikare, mikroskop, skioptikon
o. s. v. 2. Se L e n s!
Linsformig el. 1 e n t i k u 1 ä r. Av
samma form som en bikonkav lins el. ett
linsfrö.
Linsilke el. 1 i n s n ä r j a. Sv. namn på
Cuscu’ta epili’num.
Linsäll. Socken i Jämtlands län (Svegs
tingslag). 1 233 inv. (1932).
Linth. Se Limmat!
Linton, Otto, f. 1880. Väg- och
vattenbyggnadstekniker, prof, vid Tekniska
högskolan i Stockholm sedan 1915, en av
landets främsta brokonstruktörer.
LPnum. Se Lin!
Linz. Stad i n. v. Österrike, vid Donau,
huvudstad i landet övre Österrike. L. är
en av de största handelsstäderna vid
Donau och en viktig trafikknutpunkt.
102 000 inv. (1930).
Linål. Se Nejonögon!
Lionardo da Vinci. Se Leonardo da
V i n c i!
Lipa’riska öarna. ögrupp n. om Sicilien,
hörande till prov. Messina, i sin helhet
något större än Hisingen. Störst är Lipari,
vars utslocknade vulkankäglor nå omkr.
600 m. ö. h. Öarna Vulcano och
Strom-boli äro verksamma vulkaner. L.
användas som deportationsort bl. a. för
politiska fångar.
LiparPt. Ljus, hård, vulkanisk bergart,
som bl. a. förekommer på Lipariska öarna.
Lipa’s (grek. li’pos — fett). Enzym, som
spjälkar fett i glycerin och fria fettsyror.
Li Po. Se L i-t a i-p o!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
