Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4039
Ljungsarp—Ljusbrytning.
4040
n a. En art
Pipare, som häckar
på hedar över hela
Sverige.
Sommardräkten är svart
med gula och vitak
-tiga fläckar på
ryggen. Flyttfågel.
Ljungsarp. Socken
i Älvsborgs län
(Kinds härad). 618
inv. (1932).
Ljungs
Choklad-& Cacao-Fabrik.
Fabrik i Malmö, etabl. 1916,
årstillverk-ning 2 mill. kr.
F. LJUNGSTRÖM.
Fotografi.
Ljungström. 1.
Birger L., f.
1872. Sv. ingenjör
och industriman,
uppfinnare av en
viktig ångturbin.
2. Fredrik L.,
f. 1875. Den förres
broder, uppfinnare
av bl. a. en
mjölkningsmaskin och ett
turbindrivet
lokomotiv.
Ljungströms ångturbin, a. b. Bolag i
Stockholm, som exploaterar patent på
ång-turbiner, luftförvärmare,
ångturbinloko-motiv m. m. L., som grundats 1908, har
ett aktiekapital på 6,25 mill. kr. men har
sedan 1920 icke lämnat någon utdelning,
då licensinkomsterna från utlandet gått åt
för experimentkostnader och räntor på
bolagets skulder. L:s förlagsgivare är
Skandinaviska Kredit a. b. L. får ej förväxlas
med Svenska Turbinfabriks a. b.
Ljungström (STA L).
Ljungväxter. Sv. namn på fam.
Eri-ca’cece.
Lju’nit. Härad i Malmöhus län.
Ljur. Socken i Älvsborgs län (Gäsene
härad). 455 inv. (1932).
Ljus. Transversell elektromagnetisk
vågrörelse med ett svängningstal mellan 400
och 700 billioner i sekunden. Alltefter
svängningstalet uppfattas 1. som olika
färger. L. innehållande olika svängningstal
fördelade över hela det ifrågavarande
området, uppfattas som vitt (jfr Färg!).
Teorien om ljuset som en vågrörelse
uppställdes av C h. H u y g h e n s. som dock
trodde, att rörelsen var elastisk liksom
hos ljudet. Enligt M ax w e 11 s numera
allmänt antagna teori är vågrörelsen av
elektromagnetisk natur och skiljer sig
endast till svängningstalet från å ena sidan
röntgenstrålarna och å den andra de
Hertzska vågorna (radiovågor). Angående en
äldre teori för 1. se
Emissionsteori-en! L:s hastighet är i lufttomt rum och i
gaser 300 000 km i sek. Det utbreder sig
från ljuskällan rätlinjigt åt alla håll.
Strålarna kunna dock bringas att ändra
riktning genom reflexion, böjning,
ljusbrytning. Härvid uppträder ofta
interferens mellan olika strålar.
Läran om 1. kallas opti’k. Jfr
Elektromagnetisk!
Ljusbehandling el. f o t o t e r a p i’.
Användning av olika ljusformer i medicinskt
behandlingssyfte. Särsk. de ultravioletta,
kemiskt verksamma strålarna äro här av
bet. framförallt emedan under deras
inverkan i organismen bildas D-vitaminer.
Härpå grundar sig det ultravioletta ljusets
läkande inverkan på eng. sjukan. D?n
gynnsamma effekten på många kroniska
infektionssjukdomar bl. a. tuberkulos står
möjligen i samband med att hudens
verksamhet i immunitetens tjänst stimuleras.
Vid hudtuberkulos användes koncentrerat
ultraviolett ljus. s. k. Finsenbehandling,
med stor framgång.
De mest använda ultravioletta
ljuskällorna äro främst solljuset, därjämte
kvartslampa (kvicksilverlampa) och
kolbåglampa. Även värmestrålarna, ofta
frambringade med elektriska glödlampor, ha
medicinsk bet. bl. a. vid behandling av
reumatiska sjukdomar. Slutligen kan
nämnas behandlingen av smittkoppor med rött
ljus.
Ljusbrytning el. r e f r a k t i o n. Den
plötsliga riktningsändring, som en
ljus
L. LJUNGLUND.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
