Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L. o. H. J. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4053
L. o. H. J.—Lokomobi’1.
4054
L. o. H. J. Förk. för Landskrona
och. Hälsingborgs järnvägar.
Lohärad. Socken i Stockholms län
(Ly-hundra härad). 878 inv. (1932).
Lointain [loäntä’n] (fransk.). Bet.
avlägsen. Ordet användes inom
landskapsmåle-riet som benämning på den i fjärran
förtonande bakgrunden.
Loir [loa’r]. Flod i v. Frankrike, biflod
till Sarthe. Längd 312 km, varav 115 km
kanaliserade.
Loire [lao’r]. 1. Flod i mell. Frankrike,
landets största flod, med källor å Massif
central och mynning i Atlanten.
Vattenområdet är dubbelt så stort som Gröta älvs
och längden 1 020 km. De stora
vatten-ståndsväxlingarna med ett utpräglat
lågvatten maj—oktober och häftiga flöden
andra tider ha försvårat L:s användning
såsom vattenväg, men den är segelbar ej
mindre än 775 km, 50 km ovan mynningen
även för stora ångare. 2. Dep. i mell.
Frankrike. 3. H a u t e-L. [åt-]. Dep. i mell.
Frankrike. 4. L. Inférieure [— änferiö’r].
Dep. i v. Frankrike.
Loiret [loarä’]. Dep. i mell. Frankrike.
Loir-et-Cher [loa’r-esjä’r]. Dep. i mell.
Frankrike.
Loiseleuria [loaslö’ria el. loisle’vvria].
Se Krypljung!
Loisy [loasi’], A 1 f r e d-F i r m i n, f.
1857. Framstående fransk religionsforskare
och kat. exegetiker, prof, vid Collége de
France i Paris sedan 1909. L. framstod vid
århundradets början som den kat. s. k.
modernismens främste målsman och drabbades
av påvens bannlysning 1908.
Loja’l (fransk, loyal av loi = lag). Bet.
laglydig, lagenlig; undersåtligt trogen;
pålitlig, trogen. — Lojalit e’t, laglydighet,
trohet, pålitlighet.
Lo’jo. Insjö i s. v. Finland, med avlopp
genom Svartån till Finska viken. 91 kvkm.
Lo-Johansson, Ivar, f. 1901. Förf., som
bl. a. utgivit studien Zigenare (1929) och
Jag tvivlar på idrotten (1931).
135 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Lojsta. Socken i Gotlands län (Gotlands
södra härad). 274 inv. (1932).
Loka. Bad- och brunnsort i Örebro län
(Grythyttans socken), bekant för sina
gytt-jebad.
Loka’l (lat. lo’cus = plats). Bet.
lägenhet, rum, plats; tillhörande viss ort, orts-.
— Lo k a 1 i s e’r a, avgränsa till ett visst
område, bestämma platsen för; lämpa efter
ortliga förhållanden, göra hemmastadd. —
Lokalit e’t, ställe, plats, läge.
Loka’lanzeiger [-tsajger] el. Berliner
L. Tysk dagl. tidning, grundad 1883. L.
utges i Berlin av förlags-a. b. August Scherl
och är politiskt högerorienterad men ej
ansluten till något särskilt parti. Upplagan
är 230—260 000 ex. (1931).
Lokalfärg. 1. Inom måleriet bet. för den
färg, som ett föremål äger på normalt
avstånd fr. ögat och under normal belysning.
2. Inom den romantiska litt. förstod man
med 1. etnografisk och geografisk trohet och
individualisering i människo- och
naturskildringen, vilket blev karakteristiskt för
romantiken till skillnad fr. klassicismen.
Lokalt veto. Se
Rusdryckslag-stiftningl
Lokasenna (isl.). Bet. Loketrätan. En av
Eddans mest kända sånger, som handlar
om hur Loke under ett gästabud hos Ägir
skändar gudarna, tills Tor slutligen
tvingar honom att fly.
Lokativ (lat. locati’vus). Kasus i vissa
språk för angivande av rum och tid.
Lo’ke. En person inom den nordiska
mytologien, som trots att han gör asarna
många tjänster, likväl i grunden företräder
en mot gudavärlden fientlig makt. Hans
mest utmärkande karaktärsdrag äro list
och fyndighet. L. beredde svekfullt Balders
död och fängslades därför av asarna vid
trenne stenhällar under en etterdrypande
orm.
Lokomobi’1 (lat. lo’cus = ställe och
mo’-bilis = rörlig). Flyttbar kraftcentral, t.
ex. en ångmaskin (å n g 1 o k o m o b i 1) el.
motor (motorlokomobil). L.
användes förr mer än nu för lantbrukets
kraftbehov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
