Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftsluss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4093
Lufttrafik—Lukt.
4094
uppvärmda kroppar i grannskapet, hinder
för luftens fria cirkulation m. m. L. på en
ort företer tvenne variationer: den
dagliga och den årliga. L. är vidare
olika i olika luftskikt. Den avtager uppåt
med omkr. 1° på varje 100 m. I
tropikerna är emellertid temperaturfallet uppåt
betydligt mindre. För exakt bestämning
av 1. placeras vanl. termometern i en bur
med väggar av jalusispjälor, som samtidigt
som de avstänga av- och tillstrålning
tilllåta en fri luftväxling. För ernåendet av
större noggrannhet användas särskilt
konstruerade termometrar. Approximativt
taget är 1. lika med temperaturen »i
skuggan». Jfr Temperatur!
Lufttrafik. Se Flygning!
Lufttryck. Med luftens tryck på en viss
yta menas tyngden av den luftpelare, som
vilar på ytan i fråga. Normalt 1.
motsvarar tyngden av en omkr. 760 mm hög
kvicksilverpelare. L. upptäcktes av
Torri-celli omkr. 1644. Jfr
Barometerstånd!
Luftvärdighetsbevis. Se Luftfart
s-inspektionen!
Luftvärnskanon. Se
Luftförsvaret!
Luga’no. Stad i s. Schweiz (kantonen
Ticino) vid Luganosjön, bekant
vinterkurort. 14 000 inv. (1929).
Luga’nosjön. Insjö på gränsen mellan
Schweiz (kantonen Ticino) och Italien, 274
m. ö. h., 49 kvkm, med avlopp genom Tresa
till Lago Maggiore.
Luga’nsk. Industristad
(maskinfabriker) i s. Ryssland (Gruvområdet) vid en
biflod till Donets. 72 000 inv. (1926).
Luggude. Härad i Malmöhus län.
Lugn, Pehr Johan, f. 1881.
Egyp-tolog, sedan 1928 föreståndare för egypt.
museet i Sthlm; populärvetenskaplig förf.
Lugné-Poe [lynje’-på’], Aurélien
Marie, f. 1869. Fransk skådespelare,
som 1893 grundat Théatre de 1’CEuvre i
Paris, på vilken scen han bl. a. uppfört
nordiska förf., Ibsen, Strindberg m. fl.
Lugnås. Socken i Skaraborgs län
(Kin-ne härad). 1 003 inv. (1932).
Lugo [lo’gå]. 1. Prov, i n. v. Spanien.
2. Stad i L. 1 vid floden Minho, med
medeltida katedral och stadsmur. 37 000 inv.
(1930).
Lugoj el. L u g o s [lo’gåsj]. Stad i
s. v. Rumänien (Banatet) vid floden
Temes, med på vinodling och jordbruk
grundad industri. 25 000 inv. (1923).
Lugu’ber (lat. lu’gubris). Bet. dyster,
sorglig; (även musikalisk föredragsbet.,
vanl. skriven lugubre).
Lui’ni, Bernardino, f. omkr. 1475,
d. 1532. It. målare, framstående
efterföljare till Leonardo da Vinci.
Lukas’ evangelium. Se Evangelium!
Lukas van Leyden. Se L e y d e n!
Lukia’nos, f. omkr. 120, d. omkr. 200 e.
Kr. Grek. förf, av syrisk börd. L. är en
förträfflig satiriker, vars skoningslösa
gyckel med sin samtids svagheter ännu i dag
kan läsas med största behållning. Valda
skrifter avL:s omfångsrika alstring övers,
till sv. av H. Hult (1915—17). Litt.: V.
H. Wickström: Lukianos. Antikens
modernaste ande (1898).
LukratPv (lat. lucrati’vus av lu’crum =
vinst). Vinstgivande, lönande.
Lukso’r el. L u x o’r (arab. el-kusu’r =
slotten). Stad i Egypten på ö.
Nilstran-den på samma plats som en del av det
forna Tebe. Staden har intressanta
forn-lämningar och är en besökt turistort.
21 000 inv. (1930).
Lukt. Förnimmelser av 1. förmedlas
sannolikt genom att ångor av de luktande
substanserna lösa sig i lipoiderna i de s. k.
luktlökarna (ändorganen till luktnervens
förgreningar) och där åstadkomma
mikrokemiska reaktioner, varigenom
luktnervtrådarna påverkas. Även andra teorier för
l:s natur ha dock uppställts;
l.-förnimmel-serna äro såväl fysiskt som psykologiskt
vida mindre utforskade än smak-, ljud- och
ljusförnimmelserna, och någon fullt
tillfredsställande indelning av 1. finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
