Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4099
Lull—Luminesce’ns.
4100
Lulevattens sjösystem, bildar vid
utloppet ur Stora Luleträsk Porjusfallen och
Harsprånget samt sammanflyter sedan med
Lilla L., som har sina källor i samma
fjälltrakter och genomflyter en rad sjöar.
Den förenade älven utfaller i Bottniska
viken vid Luleå. Hela längden är 450 km,
Lilla Lule älvs längd 228 km. L.:s
vattenområde utgör 25 200 kvkm, och den
normala medelvattenmängden är 500 kbm i
sek. L. är segelbar fr. Storbacken nedom
Porsiforsen till övre Edefors, fr. Harads
nedom Edeforsen till Hednoret ovanför
Boden och på sträckan nedom Bodforsen till
utloppet. Den disponibla effekten vid
medelvattenmängd är 1 084 000 hkr, varav
98 000 utnyttjade (främst Porjusfallen; se
P o r j u s!). L. är även en betydande
flottled.
Lull [lolj], R a m 6 n (lat. Raimu’ndus
Lu’llus), f. 1235, d. 1315. Katalansk
forskare, naturvetenskapsman och missionär.
Ett skede ur L:s äventyrliga liv behandlas
av Per Hallström i en novell i »Purpur».
Lully [lyli’J, Jean Baptiste de, f.
1632, d. 1687. Fransk tonsättare av it. börd,
vars insats varit av största bet. för den
franska operakonsten. L. lade sig särsk.
vinn om en utsökt deklamation och gav
orkestern en större bet. än tidigare. Det
inledande förspelet fick en bestämd alltid
återkommande form i tre delar: Grave,
Allegro, Grave, den s. k. franska
uvertyrformen till skillnad fr. den it.: Allegro,
Andante, Allegro. Hans verk voro vid
1700-talets början tämligen väl kända i
vårt land. Bland L:s många operor märkas
Alceste (1674), Atys (1676, Sthlm 1784) och
Roland (1685).
Lum el. Lumb. Se Lums lag!
Lumaförbundet, Kooperativa.
Sammanslutning av de koop.
centralorganisationerna i Norden, bildad 1931, som
övertagit fr. Kooperativa förbundet 90 % av
aktiekapitalet i a. b. Hammarbylampan,
där tillverkningen av Luma-lampan
bedrivits. Försäljningen uppgick 1931 till
2,4 mill. lampor.
Lumba’go (lat.). Bet. ryggskott, smärtor
i länd- och korsryggen framkallade av
mycket växlande orsaker.
Lumba’l (lat. lu’mbus = länd). Bet.
hörande till länden, länd-.
Lumba’lpunktio’n. Instick mellan
länd-kotorna för uttappning av
ryggmärgs-vätska, d. v. s. den vätska, som inneslutes
i ryggmärgens och hjärnans hinnor och som
omspolar dessa organ och utfyller
hjärnans kamrar. Vid sjukdomar i hjärna och
ryggmärg och i hjärnhinnorna förändras
ryggmärgsvätskan ofta på karakteristiskt
sätt, varför undersökning av densamma har
utomordentligt stor diagnostisk betydelse.
Utom genom 1. kan ryggmärgsvätska
vinnas genom punktion av hjärnkamrarna och
genom s. k. suboccipitalstick
(punktion mellan nackbenet och översta
halskotan). Jfr Wassermanns
reaktion!
Lumbopunktalprov. Prov taget genom
lumbalpunktion.
Lumbye [lo’mby], Hans Christian,
f. 1810, d. 1874. Dansk danskomponist och
kapellmästare, vars glada och friska
danser i Lanners och Strauss’ anda vunno stor
popularitet.
Lu’men (lat.). Bet. ljus. — Luminö’s,
lysande, upplyst, förträfflig.
Lumiére [lymiä’r], A u g u s t e, f. 1862.
Fransk fotokemist, som tillsammans med
brodern Louis (f. 1864) konstruerat den
första kinematografkameran samt
utarbetat en metod för färgfotografering.
Lumina’1. Ett med veronal besläktat
preparat, vilket inom medicinen användes
som sömnmedel och mot epilepsi. Dess
kem. namn är fenyletylbarbitursyra.
Luminesce’ns (lat. lu’men = ljus).
Ljusstrålning, som ej framkallas av hög
temperatur hos den strålande kroppen. L.
innefattar fosforescens och f 1 u o r e
s-c e n s (med ett gemensamt namn f o t
o-luminescens), termolumines-c e n s, d. v. s. vissa kroppars egenskap att
lysa vid svag upphettning,
tribolumi-n e s c e n s, ljusutveckling vid kroppars
gnidning el, sönderbrytning, samt elek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
