Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4111
Lunds kristliga studentförbund—Lungblödning.
4112
flera yttre och inre förändringar och
restaurerades senast 1861—81 under ledning
av H. Zettervall. 1924—27 utfördes
mo-saikmålningar i absiden av den danske
målaren J. Skovgaard. Några
glasmosaik-fönster av Emanuel Vigeland insattes år
1930.
Lunds kristliga studentförbund. Se
Kristlig studentrörelse!
Lunds landskommun. Socken i
Malmöhus län (Torna härad). 989 inv. (1932).
Lunds stift. Stift, bildat redan 1060,
omfattande 25 kontrakt med 227 pastorat i
Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län.
Stiftsstad: Lund.
Lundstedt, AndersVilhelm, f. 1882.
Jurist, prof, i civilrätt och romersk rätt i
Uppsala sedan 1914, politiker, socialdem.
led. av A. K. sedan 1929. L. tillämpar på
rättsvetenskapen Hägerströms
antimeta-fysiska filosofi och har utgivit flera mot
andra gängse rättsåskådningar polemiska
skrifter och broschyrer.
Lundström. I. Johan Edvard L., f.
1815, d. 1888. Uppfinnare, grundläggare av
Jönköpings tändsticksfabrik. Han uppfann
fosforfria tändstickor, s. k.
»säkerhetständ-stickor». II. Georg Filip L., f. 1838, d.
1910. Tidningsman.
Han förf, under
märket Jörgen
originella och
uddiga kåserier och
artiklar i olika
ämnen. L. var 1888—
1903 ägare av
tidningen »Figaro».
III. Axel N i c
o-1 a u s L., f. 1847,
d. 1905. Botanist,
prof, i Uppsala,
förf, av åtskilliga
skrifter av växtbiologiskt och
skogsbota-niskt innehåll. IV. Anders Herman
L., f. 1858, d. 1917. Teolog,
kyrkohistori-ker, prof, i kyrkohistoria i Uppsala sedan
1898. V. Karl Johan Vilhelm L.,
f. 1869. Klassisk filolog, prof, i klassiska
språk vid Göteborgs högskola sedan 1907,
G. F. LUNDSTRÖM.
Fotografi.
led. (konservativ) av A. K. 1912—14. L.
har vid sidan av sin vetenskapliga
verksamhet ägnat ett intresserat arbete åt
Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet, vars sekreterare han varit
1908—23. Led. av Vitt., hist. o. ant. ak.
Lunds universitet. L. u. grundlädes först
1668 och återupprättades 1682 men då med
avsevärt mindre ekonomiska resurser än
vid grundläggningen. Universitetets syfte
att utbreda sv. odling i de genom
Roskil-defreden 1658 förvärvade danska
landområdena är antytt genom namnet Academi’a
Caroli’na Concilia’trix (»Den försonande
karolinska akademien»). Ar 1932 var
antalet inskrivna studenter 2 612 (därav 416
kvinnliga) och antalet lärare 159, därav
59 professorer.
Lunds universitetsbibliotek.
Universitetet i Lund erhöll 1670 ett eget bibliotek
genom domkapitlets boksamling, som
övergick i universitetets ägo. 1698 erhöll L.
u. rätt till ett exemplar av alla i Sverige
tryckta böcker. L. beräknas numera
omfatta c:a 400 000 volymer utom
småskrifter och tidningar samt 7 000 handskrifter.
Lund—Trälleborgs Järnvägar (L. T. J.).
Normalspårig järnv. (1,435 m), 52,1 km
lång fr. Trälleborg över Lund till
Käv-linge vid S. J. Den öppnades för allmän
trafik 1875—86. Jfr Landskrona—
L u n d—T rälleborgs järnvägar!
Lundvik, Vilhelm Göran, f. 1883.
Handelsråd, verkställande direktör i
Sveriges industriförbund sedan 1926,
handelsminister i Lindmans ministär 1928—30.
Lunéville [lynevi’11]. Industristad i n. ö.
Frankrike (dep. Meurthe-et-Moselle) vid
floden Meurthe, med fajanstillverkning
m. m. 23 000 inv. (1926).
Lungartä’rer. Se Blodomlopp!
Lungblåsor. Se Lungor!
Lungblödning. Uppkommer oftast genom
bristning av blodkärl, vilkas väggar på
något sätt försvagats av sjukliga
processer i lungan, oftast tuberkulos, men även
brand, svulster, blodpropp o. a. Vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
