Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lung-magnerven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4115
Lung-magnerven—Lungsäcksinflammation.
4116
kad, gropig översida. Den användes förr
mot lungsjukdomar.
Lung-magnerven. Se Hjärnnerver!
Lungmossa (Marcha’ntia polymo’rpha).
Över hela landet vanl. levermossa med
dikotomiskt förgrenad bål. Han- och
honorgan sitta på ombildade bålflikar, de
förra på sköldformiga, de senare på
stjärnformiga.
Lungor. Andningsorganen hos de
luftandan de ryggradsdjuren. L. anläggas som
pariga utstjälpningar från framtarmen.
Hos groddjuren äro de enkla säckar, men
hos reptilierna är håligheten genom
skiljeväggar delad i smärre avdelningar. Hos
fåglarna finnes ett nätverk av lun g p
i-p o r och luftkapillärer, som
genomdraga hela 1., medan hos däggdjuren
luftrören trädlikt förgrena sig och
sluta i knappnålshuvudstora 1 u n g b 1
å-s o r. L:s färg är från början ljusröd men
blir så småningom mörkare av sot och
damm. Hos människan är högra 1.
uppdelad i tre och den vänstra i två flikar (1
o-ber). Lungspetsen är den del av
lungan, som är belägen ovanför
nyckelbenets plan. L. äro inneslutna i de
dub-belväggiga lungsäckarna. L. ha hos
människan och de högre däggdjuren ett
särskilt blodkärlssystem, det s. k. 1 u n
g-kretsloppet (se plansch till
artikeln Människan!). Från högra
hj ärthalvan passerar det syrefattiga och
kolsyrerika blodet genom detta, varvid i
lungornas hårkärl ett gasutbyte sker
genom lungblåsornas tunna väggar. Blodet
avger där kolsyra och upptar syre från
andningsluften. Det till vänstra halvan av
hjärtat återförda blodet är syrsatt och kan
lämna material till förbränningen i
kroppen.
Lungpulsådror. Detsamma som
lungar-tärer. Se Blodomlopp!
Lungrot. 1. Bet. för de ställen å lungorna,
där de stora huvudluftrören,
huvudbro n k e r n a samt blodkärl, lymfkärl
och nerver gå in i dem. Här ligga också
talrika lymfkörtlar (de s. k.
hiluskörtlar-137 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
na). 2. Sv. namn på Chenopo’dium bo’nus
Henri’cus.
Lungröta. Smittosam lunginflammation
hos hästar. Smittämnet sprides lätt med
personer och föremål, som varit i
beröring med sjuka djur. Inkubationstiden är
i regel 3 veckor.
Lungsjuka, elakartad 1. Smittosam,
långsamt förlöpande lunginflammation och
lungsäcksinflammation hos nötkreatur.
Inkubationstiden är i allmänhet 3—6 veckor.
Lungsnäckor (Pulmona’ta). En grupp i
regel på land levande snäckor med
mantelhålan fungerande som lunga. Till 1.
höra A’ncyZws-snäckor, d a m m s n ä
c-kor, skivsnäckor, sniglar och
vinbergssnäckor.
Lungsot. Se Tuberkulos!
Lungsotssanatorier. I Sverige finnas
dels offentliga 1. av olika storlekar,
till vilka även räknas
Jubileumsfondens 1. (se Jubileumsfond
s-sanatorier!), k u s t s a n a t o r i e
r-na för kirurgisk behandling
(4 st.) m. fl., dels privata 1. (i Mörsil,
Romanäs och Sävsjö).
Lungsund. Socken i Värmlands län
(Färnebo härad). 1 838 inv. (1932).
Lungsäck. Se Lungor!
Lungsäcksinflammation (PleurPtis). L.
förekommer sekundärt till många
sjukdomstillstånd t. ex.
lunginflammation. Den självständiga, idiopa’tislca 1.
beror i det övervägande antalet fall på
tuberkulos infektion i lunga och
lungsäck. L. förlöper antingen med
utgjut-ning, »vatten i lungsäcke n», el.
såsom torr 1. Den förra formen behöver
vanl. behandling med uttappning av
vätskan (exsuda’tet). Vid läkningen
uppstå som regel sammanväxningar mellan
lungsäcksbladen. Med kännedom om
sjukdomens tuberkulösa natur och benägenhet
att efterföljas av lungtuberkulos är
sana-torievård att tillråda under närmast
följande månader samt noggrann medicinsk
kontroll i fortsättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
