Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lupp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4121
Lutande plan—Luther.
4122
LUTA fr. början av
1600-talet. Fotografi.
europ.
modeinstrumentet men
undanträngdes på
1600-talet av violinen. I
Sverige uppstod på
1770-talet den s. k.
»svenska 1.» eller
»Kraft-1.» (efter
dess skapare P.
Kraft) försedd med
sarger och välvd el.
flat botten. Den
undanträngdes på
1820-talet av
gitarren. Genom Sven
Scholander kom den
dock fr. omkr. 1890
åter till heders. —
Angående särsk. för
1. utbildad notskrift,
l.-t a b u 1 a t u r, se
Tabulatur! —
Jfr T e o r b !
Lutande plan.
Inom mekaniken
använd beteckning för en plan yta, som
bildar en viss vinkel mot horisontalplanet.
Fr. en viss punkt på ett 1. p. betecknas
det lodräta avståndet till ett godtyckligt
horisontalplan nedanför som planets
höjd och avståndet längs planet till samma
horisontalplan som dess längd.
Förhållandet mellan planets höjd och dess längd
beror endast av dess lutningsvinkel. För
att en kropp skall kunna ligga kvar på
planet, måste den hållas uppe av en kraft,
vars storlek, räknad längs planet, är lika
många gånger mindre än kroppens tyngd,
som planets höjd är mindre än dess längd.
För små lutnings vinklar räcker friktionen
därför ofta till att hålla en kropp uppe.
Lute’tia. Lat. namnform för Paris
(L. Parisio’rum).
Lute’tium. Se Cassiopeium!
Lutfisk. Saltad, torkad och sedan i lut
uppmjukad torskfisk (torsk, långa el. sej).
L. användes endast i Skandinavien,
Holland och Tyskland.
Luther. I. Martin L., f. i Eisleben
1483, d. 1546. Tysk religiös reformator.
Efter filosofiska och juridiska studier gick
L. i kloster 1505. Sitt religiösa
genombrott upplevde han 1512—13, då han
genom studium av Paulus (Rom. 1 kap. 17
v.) kom till insikt om att
rättfärdiggö-relsen vinnes genom ett personligt
gudsförhållande, tro, och ej genom egna
gärningar. Någon brytning med rom. kyrkan
betecknade dock ej ens de 95 teser mot
avlaten, som han offentliggjorde i
Wit-tenberg 31 okt. 1517. De förorsakade
emellertid en kättarprocess mot L., som ledde
till hans bannlysning 1521. Den djupa
inre motsatsen till påvekyrkan trädde i
dagen på disputationen i Leipzig 1519
samt genom de tre reformatoriska
huvudskrifterna 1520: Till Tysklands kristna
adel om de kristnas reformation, Om
kyrkans babyloniska fångenskap samt Om en
kristen människas frihet. L. försvarade
sin åskådning på riksdagen i Worms 1521,
där han förklarades i rikets akt. Genom
denna riksdag blev frågan om kyrkorefor-
MART1N LUTHER. Målning av L. Cranach.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
