Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lybeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4127
Lybeck—Lyckohjul.
4128
S. E. LUBECK.
Fotografi.
vid Östersjön. Uthamn är
Travemun-de. 120 000 inv. (1925).
Lybeck, Otto Emil, f. 1871.
Sjöofficer, försvarsminister i von Sydows
ministär 1921, konteramiral sedan 1925 och
högste befälhavare över kustflottan 1926,
chef för marinstaben 1927, sjömilitär förf.
Led. av Krigsvet. ak.
Lubeck. I. Sven Edvard J. L., f.
1877. Ingenjör, konservativ politiker, led.
av A. K. 1915—24, landshövding i
Gävleborgs län sedan 1922,
kommunikationsminister i Tryggers ministär 1923—24,
socialminister i
Lindmans ministär
1928—30. Led. av
Ing. vet. ak. och
Lantbr. ak. II.
Bertil L., f.
1887. „ Konstnär,
särsk. känd såsom
illustratör av
böcker och tidskrifter,
bl. a. Boccaccios
Decamerone och
Selma Lagerlöfs Nils
Holgerssons
underbara resa.
Lybeck, Karl Mikael, f. 1864, d.
1925. Finl. förf., en av den nyare finl.
litteraturens mest betydande målsmän.
Han har skrivit diktsamlingar, skådespel
(Dynastin Peterberg, 1913; Sthlm 1914,
Bror och Syster, 1915; Sthlm s. å., Den
röde André, 1917; Sthlm 1918, m. fl.)
noveller och romaner (Tomas Indal, 1911,
Breven till Cecilia, 1920, m. fl.). L:s
diktning framträder i en behärskad
konstnärlig form och präglas av djup psykologisk
insikt och dramatisk gestaltningsförmåga.
Lyberg, Ernst Emil. f. 1874.
Rådman i Falun, konsultativt statsråd och
sedermera finansminister i den Ekmanska
ministären 1926—28, led. av A. K. 1914
(sommarriksdagen) och av F. K. 1921—29,
ledare för det liberala partiet sedan 1930,
verkst. dir. i a. b. Vin- och Spritcentralen
sedan 1928.
Lu’bke, Wilhelm, f. 1826, d. 1893.
Berömd tysk konsthistoriker, vars Grund-
riss der Kunstgeschichte (1860, sv. övers.
De bildande konsternas historia, 1872)
betraktas som ett banbrytande arbete.
Lyby. Socken i Malmöhus län (Frosta
härad). 1 137 inv. (1932).
Lyce’um (lat. av grek. ly’keion). 1. En
plats utanför det forna Aten med ett
gymnasium, där bl. a. Aristoteles undervisade.
2. Ett slag av de allmänna läroverken
enligt 1928 års läroverksstadga, byggande på
6-klassig folkskola. L. omfattar 6 klasser,
»kretsar» (uppdelas således ej i realskola
och gymnasium) och dess lärokurs
avslutas med studentexamen. L. äro antingen
fristående läroanstalter eller anordnade i
anslutning till högre allmänna läroverk.
Endast ett fåtal 1. ha upprättats. Jfr
Skolväsen! 3. Nyromantisk tidskrift,
utg. 1810—11 av L. Hammarskjöld.
Ly’chnis. Växtsläkte (fam.
Caryophyl-la’cece) med en svensk art, L. flos cucu’li
(Gökblomster), en 30—60 cm hög
ört med tunglika rotblad och ljusröda
blommor med djupt 4-kluvna kronblad.
Med L. förenas ofta släktena Mela’ndrium
och Visca’ria.
Ly’cien el. L y’k i e n. Forntida
beteckning för Mindre Asiens sydvästligaste del.
Ly’cium. Växtsläkte (fam. Solana’cece)
med ett hundratal, huvudsakligen
sydamerikanska arter. Den sydeuropeiska L.
ba’rbarum (Biocktörne), en tornig,
stundom klättrande buske med gredelina
blommor odlas ofta. Den förekommer även
förvildad.
Lycke. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Inlands Södre härad). 601 inv. (1932).
Lyckebyån. Vattendrag i Småland och
Blekinge med källor i s. ö. delarna av
småländska högplatån och mynning i en vik
av Östersjön. Längd 90 km. Disponibel
effekt vid medelvattenmängd: 8 000 hkr,
utbyggd 500 hkr (1931).
Lyckliga öarna. Benämning på
Kanarieöarna.
Lyckohjul. En i medeltidskonsten vanlig
symbol för lyckans obeständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
