Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4145
Långsalning—Läderhud.
4146
koncernen. Det äger nämligen
aktiemajoriteten i Marma Sågverks a. b. och tills,
med M. majoriteten i Sulfit a. b. Ljusnan.
L:s egna anläggn. (Ljusnans sulfatfabrik,
Marmaverken) utbyggdes kraftigt under
åren 1927—29 och ha nu (1932) en
produktionskapacitet på 65 000 ton sulfatcellulosa
årligen. Nybyggnaderna finansierades av
Skandinaviska Kredit a. b., som
kontrollerar koncernen, medels förlagslån på c:a
30 mill. kr. Se Sulfit a. b.
Ljusnan, Marma Sågverks a. b.!
Långsalning. Långa trän, liggande
långskepps på ett fartyg, och som utgöra stöd
för märsen.
Långsele. Socken i Västernorrlands län
(Sollefteå tingslag). 3 303 inv. (1932).
Långserud. Socken i Värmlands län
(Gillbergs härad). 1 802 inv. (1932).
Långshyttan. Järnbruk och
industrisamhälle i s. Dalarna (Husby socken).
Långskallar. Se Huvudindex!
Långskepps. Riktningen längs ett
fartygs medellinje.
Långsynthet (presbyopi’). Den
oförmåga av ackommodation, d. v. s. inställande
av ögat för tydligt seende på nära håll,
som alltid uppkommer vid högre ålder.
L. bör ej förväxlas med översynthet.
L. utvecklas i regel långsamt och
upptäckes därför ej alltid av personen själv, som
kompenserar svårigheterna med att hålla
arbetet på längre avstånd än förr.
Lång-synta personer få använda konvexa
glasögon för seende på nära håll, de som förut
varit närsynta, behöva i regel två slags
glasögon el. dubbelslipade glas.
Långtora. Socken i Uppsala län
(Lagun-da härad). 542 inv. (1932).
Långyearbyen. Annan benämning på
Longyear City.
Långö. Municipalsamhälle i Blekinge län
(Augerums socken). 1 478 inv. (1932).
Lånke. Sv. namn dels på Callitriche-,
dels på PepUs-arter.
Lår. Bet. för övre delen av människans
nedre extremiteter. L:s stomme är
lårbenet. Dettas övre, smala del nedanför
den stora ledknapp, som ledar mot
höftbenet, kallas lårbenshalsen.
Låring. Inom sjöväsendet beteckning för
den del av en fartygssida, som är belägen
omkr. 45° vinkel åt endera sidan från
akterstäven.
Låsgräs. Sv. namn på Bo
trychium-arter.
Låstad. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 362 inv. (1932).
Låtpipa. Gammalt nordsv. folkligt
flöjt-liknande träblåsinstrument med 6—9
ljudhål och en oktavs tonomfång.
Lä. Den sida, varåt vinden blåser; i
skydd för vinden. Mots.: lovart.
Läby. Socken i Uppsala län (Ulleråkers
härad). 254 inv. (1932).
Läckö el. L e c k ö. Slott på n. ö.
Kål-landsö i Vänern (Otterstads socken), ett
av vårt lands märkligaste byggnadsverk
fr. äldre tider. Anlagt under medeltiden
såsom Skarabiskoparnas residens,
omdanades och förskönades det främst av M.
G. de la Gardie på 1600-talet, då det
erhöll sitt nuv. utseende. Det fick under
nära ett århundrade fr. 1830 svårt
förfalla men är numera pietetsfullt
restaurerat. Litt.: Ärland Noreen: Läckö slott
(1929).
Läder. Se Garvning!
Läderhud. Se Hud!
LÄCKÖ SLOTT.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
