Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maltafeber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4213
Maltafeber—Maltesholm.
4214
Maltafeber. Se Undulantfeber!
Malta’s. Enzym, som spjälkar maltos
till druvsocker. M. förekommer bl. a. i
malt.
Maltdrycker. ITr groende säd (= malt)
framställda alkoholhaltiga (stundom
alko-liolsvaga) drycker. M. sammanfattas även
under benämningen ö 1, ett ord som dock
numera i vårt land vanligen användes
allenast om alkoholstarka m. — M.
tillverkas genom för jäsning av socker till
kolsyra och alkohol under tillsättande av
aromatiska ämnen. Den viktigaste råvaran
för erhållande av det för jäsningen
erforderliga sockret är sädesslaget korn. Vid
tillverkningen användes dessutom framför
allt humle, jäst och vatten. Som
färg-ningsämne brukar användas
sockerkulör (= bränt socker).
Ölframställningen omfattar fyra stadier: 1. M ä
1t-n i n g, varvid kornet lägges i vatten i
stöpkar (»stöpes»), får gro, torkas och
rostas samt förvandlas till malt. Vid
mält-ningen utvecklas enzymer, framför allt
d i a s t a s, som omvandlar maltets
stärkelse till maltos el. maltsocker och dextrin.
2. Bryggning, som sönderfaller i
mäsk-ning och vörtkokning. Vid mäskningen
blandas det krossade maltet med vatten
under kraftig omrörning samt uppvärmes till
c:a 70°. När försockringen, d. v. s.
stär-kelsets sönderdelning, nått önskad
omfattning, filtreras lösningen, som kallas vört
(en gulaktig vätska med söt smak). Den
vid filtreringen erhållna fasta återstoden
benämnes d r a v och användes till
kreatursfoder. Den filtrerade vörten kokas
med humle, som därefter frånsilas, varpå
vörten avkyles. 3. Jäsning, varvid de
i vörten befintliga sockerarterna utsättas
för inverkan av jästsvampar, så att de
sönderdelas i kolsyra och vatten. När
jästen tillsättes i jäskaren, fastställes
vörtens extrakthalt el.
stamvört-s tyr ka, varmed förstås de ur maltet
lösta beståndsdelarnas (extraktets) och
vattnets inbördes förhållande. 4.
Lagring, varvid ölet efter jäses och får
»mogna» under 1—3 mån. Erån
mält-ningens början tills m. lämnar bryggeriet
förflyter vanl. ungefär % år. —
Malt-drycksbeskattning infördes i Sverige
redan på 1500-talet. Nu gällande förordning
av 1923 ang. tillverkning och beskattning
av m. indelar dem i 3 klasser: Klass I
(»skattefritt») omfattar svagdricka
(= m., som ej innehåller mer än 1,8
viktprocent alkohol och är inbryggd med en
stamvört av en extrakthalt icke över 6
o/o), maltdricka ( = »ekmansdricka»,
m., som ej innehåller mer än 1,8 % och är
inbryggd med en stamvört av en
extrakthalt överstigande 6 men icke 10,5 % och
som tillverkats så, att alkoholhalten icke
kan överstiga 1,8 %), samt vört, avsedd
för bakning. Klass II (»pilsnerdricka»,
»lageröl» etc.) omfattar sådana till klass
I icke hänförliga m., som ej innehålla mer
än 3,2 o/o alkohol och äro inbryggda med
en stamvört, vilkens extrakthalt icke
överstiger 10,5 %. Klass III (»exportöl»)
omfattar alla övriga m. Maltskatten utgår
med 85-—95 öre för varje kg malt, som
använts vid tillverkning av m. av klass
II eller III. Sådana m. kallas därför
skattepliktiga i mots. till m. av
klass I, som benämnas skattefria. Jfr
Bryggeri! Statskontrollen över
bryggerierna handhas av
Kontrollstyrelsen. — Maltdrycksförsäljning: M. av
klass III få f. n. importeras och försäljas
allenast för medicinska och tekniska
ändamål. Försäljning av medelstarka m.
(klass II, pilsnerdricka) är reglerad
genom 1919 års pilsnerdricksförordning, i
vilken betydande ändringar genomfördes
år 1928. Försäljning av svagare m.
behandlas däremot i 1925 års förordning
angående försäljning av alkoholfria och
därmed jämförliga drycker. — De sv.
nykter-hetsorganisationernas alkoholgräns är 2(4
o/o, och medlemmarna äro därför
berättigade att fritt bruka m. av klass I.
Malte’serorden. Detsamma som
Johan-nitorden. — Malteserkors, se
Kors!
Maltesholm. Slott och gods i
Kristianstads län (Ö. Sönnarlövs socken) på
Lin-derödsåsens n. ö. sluttning. Slottets nuv.
utseende är fr. 1780.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
