Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mandelsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4223
Mane’r—Manga’n.
4224
dödsriket, samt även på de avlidnas
andar.
Mane’r (fransk, maniére av lat. ma’nus
= hand). Bet. egentl. sätt att föra
handen; sätt att uppträda, skriva, måla m. m.,
ofta i klandrande mening. — M a n i e r
e’-r a d, sökt, tvungen, förkonstlad. — M
a-n i e r i’s t, konstnär, som förfallit till
maner.
Manet [-nä’], E d o u a r d, f. 1832, d.
1883. Fransk målare, impressionismens
skapare. Efter en första alstring i
anslutning till sp. och holl. mästare med bred
penselföring oeh kraftig kolorit, t. ex.
Olympia (1865), utbildar han senare ett
impressionistiskt måleri i egentl. mening
med ljusa, lätta färger och föremålen
indränkta i luft och ljus. M:s inflytande på
den europ. konsten har varit synnerligen
betydande. Hans konst är väl företrädd
på Nationalmuseum i Stockholm.
Mane’ter el. Skivmaneter
(Scypho-medu’sa>). En klass Coelentera’ta med
regelbunden generationsväxling, varvid
könliga, fritt kringsimmande, klock- el.
skiv-lika former (Med u’s o r) omväxla med
könlösa, fastsittande, polypliknande såda-
E. MANET. Päronskalaren.
Nationalmuseum, Stockholm.
KOMPASSMANET. Fotografi.
na, vilka dela sig på tvären i skivor. De
fritt kringsimmande m. ha kanten försedd
med 8 el. 16 inskärningar, i vilka
sinnesorganen äro belägna. Munöppningen
sitter på undre sidan och är oftast omgiven
av 4 armar. I skivans kant finnas ofta
långa tentakler. Alla m. leva i havet. De
förflytta sig genom omväxlande
hopdragning och utplattning av kroppskivan. De
vid våra kuster vanligaste arterna äro
öronmaneten (Aure’lia auri’ta), som
är svagt violett och blir upp till 40 cm i
diameter, och brännmaneten
(Cya’-nea capilla’ta), som är rödgul till färgen
och kan bli betydligt större. Se även
Kammaneter, Polypmaneter!
Ma’netho, 200-talet f. Kr. Egypt. präst,
som på grek. förf, ett berömt arbete om
Egyptens historia, nu blott bevarat i
fragment.
Manfår (Ammotra’gus le’rvia). En art
Slidhornsdjur, som förekommer i n.
Afrikas bergstrakter. Pälsen är rödbrun,
ullig; bocken bär en lång man på hals,
bröst och framben.
Mangabeira-kautschuk. Se H a n c o
r-nia speciosa!
Mangalore [nuengolå’o]. Stad i Britt.
Indien (prov. Madras), betydande hamnstad
med stor export av kaffe. 54 000 inv.
(1921).
Manga’n (lat. mangane’sia ni’gra, urspr.
magne’sia ni’gra = brunsten, av staden
Magnesia; jfr Magnesium!) Tung
metall med atomnummer 25, atomvikt 54,93,
spec. v. 7,4, smältpunkt 1 245°. Kem.
tecken Mn. Metallen framställdes först av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
