Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marabu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4241
Marabu’—Mara’tter.
4242
Marabu’. En till K rävstorka ma
hörande fågel (Lepto’ptilus crumeni’^erus}
med en längd av upp till 1,6 m, ovan
mörkgrön och undertill svart. Huvud och hals
äro till en del nakna och halsen har
framtill en stor påse. M., som huvudsakligen
lever på as förekommer i Afrika.
Maraca’ibo. Stad i n. v. Venezuela, vid
Maracaibosjön, med stor oljeindustri och
betydande kaffeexport. 75 000 inv. (1926).
Maraca’iboviken. Havsvik på
Syd-Ame-rikas n. kust mellan halvöarna Goajira
och Paraguanä. Viken sammanhänger i s.
med Maracaibosjön.
Marajo [-ra’chå]. Stor ö på Brasiliens n.
ö. kust mellan Amazon- och
Tocantins-flodernas mynningar, ung. så stor som
Värmland.
Maranhäo [maranja’nå]. 1. Stat i n. ö.
Brasilien, med 400 000 kvkm ngt mindre
än Sverige, 1 141 000 inv. (1930). 2. Säo
L u i z de M. Huvudstad i M. 1, belägen
vid kusten, viktig exporthamn. 53 000 inv.
(1920).
Maranon [maranjå’n]. Namn på
Amazonflodens höglandslopp, dess icke
segelbara del i Anderna.
Mara’nta. Se Arrowrot!
Maranta’ceje. Tropisk, monokotyledon
växtfamilj med tvåsidigt ställda blad;
bladskaften äro försedda med en
ansvällning under skivan. Flera arter odlas som
prydnadsväxter; av Mara’nta
arundina’-cea erhålles en slags arrowrot.
Mara’sj. Stad i Turkiet (s. ö. Mindre
Asien), med livlig handel på Syrien.
26 000 inv. (1927).
Mara’smius (Brosks vampar). Ett
släkte Skivsvampar, omfattande bl. a.
Lökbrosksvamp och N e j 1 i
k-brosksvamp.
Marat [mara’], Jean Paul, f. 1743,
d. 1793. Fransk revolutionär, till yrket
läkare. Vid revolutionens utbrott kastade
han sig med lidelse och äregirighet in i
politiken och blev en av de hänsynslösaste
och mest fruktade revolutionsmännen.
141 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
MARATS DÖD.
Målning av J. L. David.
Han inledde och förde mot aristokratien
och de moderatare revolutionsmännen,
gi-rondisterna, en våldsam hetsagitation.
Hans verksamhet anses ha starkt bidragit
till septembermorden och girondisternas
fall. Utom tidningar, bl. dem L’ami du
peuple, utgav han flera skrifter, av vilka
några äga ett visst vetenskapligt värde.
Den 13 juli 1793 mördades han av
Charlotte Corday.
Ma’raton. Ort i forntidens Grekland
(landskapet Ättika) n. ö. om Aten. Vid M.
vunno grekerna under Miltiades en stor
seger över perserna 490 f. Kr. Nu är M. en
by med omkr. 1 000 inv.
Ma’ratonlöpning. En vid de moderna
olympiska spelen förekommande löpning,
42 km och 167 m, samma sträcka som
löptes av den grek, budbärare, vilken till
Aten bringade budet om segern vid
Maraton. I Aten hölls m. första gången 1896,
i Sverige 1899.
Mara’tter el. mahratter (sanskr.
maharastra = det stora konungariket).
Fordom namn på ett indo-europ. folk i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>