Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4249
Margate—Maria.
4250
Margate [ma’git]. Stad i England
(grevskapet Kent), livligt besökt badort. 30 000
inv. (1929).
Margela’n. Städer i sovjetrepubliken
Usbekistan. 1. N y a M. el. F e r g a n a.
Huvudstad i det fruktbara,
konstbevatt-nade området Fergana omkr. övre
Syr-Darja. 2. G- a m 1 a M., siden- oeb
bomulls-handelsstad. 44 000 inv. (1926).
MargerFter Namn på Be’llis pere’nnis
oeb en del odlade Chrysa’ntemum-a.YteY.
Margina’1 (lat. ma’rgo — brädd, rand).
Den otryckta el. oskrivna kanten på en
trycksida el. en skrift; även skillnaden
mellan ett beräknat penningbelopp och
det erforderliga.
Margueritte [margri’tt], Victor, f.
1866. Fransk förf., som skrivit den
beryktade sedeskildrande romanen La Gargonne
(1922; sv. övers. Un g karls flickan, 1923).
Ma’ri. Autonomt område i mell.
Ryssland (R. S. F. S. R.) strax n. om
Volga-kröken, med 24 000 kvkm ung. så stort
som Värmland. M. bebos till större delen
av den finsk-ugriska folkstammen t j
e-remisser. 482 000 inv. (1926).
Huvudstad: Krasnokoksjajsk.
Maria (hebr. Mirjam). Bibliska
kvinnonamn. I. M. Jesu moder. (Matt. 1 kap.
Marc. 6 kap. 3 v. Luk. 1 kap.). I kat.
kyrkan har dyrkan av henne spelat stor
roll, och Mariaavbildningar är ett av
konstens mest omhuldade motiv. 1854 fick
dogmen om hennes obefläckade avlelse
påvlig bekräftelse. II. M. Magdalena
el. M. fr. Magdala (en stad vid stranden
av Gennesarets sjö). Hon följde Jesus i
Galiléen (Marc. 15 kap. Luk. 8 kap.). III.
M. fr. Betania, Martas syster (Luk. 10
kap. Joh. 11 kap.).
Maria. Sv. furstinnor. I. M. av
P f a 1 z, f. omkr. 1561, d. 1589. Karl IX :s
första gemål, dotter till kurfursten
Ludvig VI av Pfalz. II. M. Eleonora, f.
1599, d. 1655. Gustav II Adolfs gemål,
förmäld med honom 1620. M. Eleonora
har blivit ryktbar för sin skönhet och
älskvärdhet och den till dyrkan gränsande
MARIA ELEONORA.
Målning.
kärlek, varmed hon
omfattade sin
make, men också för
sin nyckfullhet,
som efter Gustav
Adolfs död bragte
henne i upprepade
konflikter med
regeringen och som
till sist (1636)
nödgade förmyndarstyrelsen att
avlägsna henne från
inflytande på Kristinas uppfostran. Trött
på regeringens kanske ofta onödiga
misstänksamhet flydde hon 1640 till Danmark
men återvände till Sverige 1648. III. M.
P a’v 1 o v n a, f. 1890. Dotter till storfurst
Paul Aleksandrovitj, g. m. prins Vilhelm
(1908—14), med vilken hon har sonen
Lennart. Hon är numera bosatt i U. S. A. M.
utgav 1930 memoarverket Boken om mitt
liv.
Maria (eng. Mary). Engelska
drottningar. I. M. T u d o r, f. 1516,
d. 1558. Regerande drottning 1553—58.
Dotter till Henrik VIII och Katarina av
Aragonien, g. m. Filip II av Spanien. För
sina förföljelser av protestanterna fick hon
vedernamnet »den blodiga». II. M. II
Stu ar t, f. 1662, d. 1694. Dotter till
Jakob II. Hon äktade 1677 Vilhelm III
av Oranien och fick vid sin makes
tron-bestigning 1689 titel av medregent men
tog ingen personlig del i regeringen.
Maria (fransk. Marie). Franska
drottningar. I. M. a v M e d i c i, f.
1573, d. 1642. Henrik IV:s andra gemål,
dotter till storhertig Frans I av Toscana.
M. förde regeringen under sin son Ludvig
XIII: s minderårighet. Inbilsk och
härsklysten men föga duglig lät hon sig ledas
av gunstlingar. Genom Richelieu, som hon
1624 hjälpte till makten, blev hon
emellertid avlägsnad från allt inflytande på
regeringen. II. M. Teresia, f. 1638, d.
1683. Ludvig XIV:s gemål, dotter till
Filip IV av Spanien. III. M. L e s z c z y
n-s k a, f. 1703, d. 1768. Ludvig XV :s
gemål, dotter till Stani slaus Leszczynsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
