Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Stuart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4253
Maria Stuart—Mariehamn.
4254
Maria Stuart [stjo^t], f. 1542, d. 1587.
Drottning av Skottland 1542—67. Hon var
dotter till Jakob V och Maria av Guise
och var 1558—60 förmäld med Frans II
av Frankrike. Vid
sin tronbestigning
1561 lovade M. att
upprätthålla den
protestantiska
religionen men inledde
snart genom sin
sekreterare,
italienaren Riccio,
underhandlingar med
påven om
katolicismens återinförande
och gifte sig med
sin katolskt
sin
nade kusin Darnley. Genom en
sammansvärjning av de protestantiska
lorderna och Darnley, som traktade efter
del i styrelsen, mördades Riccio 1566. Året
därpå mördades också Darnley genom en
sammansvärjning, ledd av Bothwell, som
samma år blev M:s tredje gemål. Detta
mord framkallade en resning av hela
nationen mot M. Hon anklagades som
Both-wells medbrottsling och tvingades att
abdikera till förmån för sin son Jakob. 1568
flydde M. till drottning Elisabet i
England men fängslades, dömdes till döden och
avrättades som skyldig till
sammansvärjningar mot Elisabet och delaktighet i
mordet på Darnley. Litt. om M. S. är
mycket omfångsrik, och hennes öde har
givit ämne åt en mängd diktverk.
Maria Tere’sia, f. 1717, d. 1780.
Tyskromersk kejsarinna 1740—80, g. m. Frans
Stefan av Lothringen. M. var en
kraftfull härskarpersonlighet, som befäste den
österrikiska monarkiens ställning samt
genomförde om framsynthet vittnande
reformer inom rättsskipning, förvaltning,
näringsliv och undervisningsväsen. Stor
hjälp hade hon därvid av sin minister
Kaunitz. Under hennes regering inföllo
österrikiska och Bajerska
tronföljdskri-gen samt Sjuåriga kriget.
Maria-Teresio’pel (serb. Subotica). Stad,
i n. Jugoslavien, med betydande
livsmedelsindustri. 104 000 inv. (1928).
Mariazell [-tsä’l]. Vallfartsort i
österrikiska Steiermark, s. v. om Wien. M.
be-sökes årl. av omkr. 150 000 pilgrimer.
Ma’ribo. Stad i Danmark på ön Lolland
(Maribo amt). 4 606 inv. (1930).
Ma’ribo amt. M. omfattar öarna Lolland
och Falster samt närliggande mindre öar.
Ma’ribor (tysk. Marburg). Stad i n. v.
Jugoslavien (Slovenien) vid Drava,
huvudort i ett vin- och fruktodlande område.
31 000 inv. (1921).
Marica. Se Maritza!
Marie bebådelsedag. Kyrklig högtid, som
firas 25 mars till minne av budskapet till
Maria om Jesu födelse (Luk. 1 kap. 26—
38 v.).
Marieberg. Kronoegendom på
Kungsholmen i Stockholm, förläggningsort för
fälttelegrafkåren, ammunitionsfabrik. 1758
—88 bedrevs vid M. en berömd
porslins-cch fajanstillverkning.
Marieby. Socken i Jämtlands län
(Revsunds, Brunflo och Näs tingslag). 568 inv.
(1932).
Marie de France [mari’ do frans], senare
hälften av 1100-talet. Fransk
författarinna, bosatt i England, som skrivit berömda
lais (jfr La i!).
Mariefred. Stad i Södermanland och
Södermanlands län vid
Gripsholmsviken
(Mälaren), med
synnerligen väl
bibehållen äldre
träbebyggelse samt
kyrka fr. 1620-talet. I
närheten av M.
• ligger slottet
Gripsholm.
1 377 inv. (1932).
M., som vuxit upp
omkr. Mariefreds
kloster, blev stad
1605.
Mariehamn. Stad i Finland på Åland,
Ålands huvudstad, landshövdingssäte. M.,
MARIEFREDS
STADSVAPEN. Fältet blått,
Maria-bildens
klädnad, kronan o.
strålkransen guld,
halvmånen silver.
MARIA STUART av
Skottland Teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
