Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marryat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4269
Marryat—Marscha’ll.
4270
2.
3.
OMRÅDE PÅ MARS, tecknat dels (1) av Lowell, dels (2) av en annan forskare, som ej tror på
kanalerna, och dels (3) efter fotografi.
Marryat [m8e’rriot], Frederick, f.
1792, d. 1848. Eng. förf, av romaner med
motiv fr. sjömanslivet. De flesta finnas
övers, till sv. och utgöra en omtyckt
ungdomsläsning.
Mars. 1. I rom. mytologi benämning på
krigsguden. 2. Namnet på den åt Mars
helgade månaden, den första mån. i den
rom. kalendern, den tredje i den nuv.
31 dagar. — M a r t i a’l i s k, tillhörande
guden Mars, krigisk.
Mars. Den fjärde av planeterna från
solen räknat och den av de nio yttre
planeterna, som ligger solen närmast. M:s
medelavstånd är 228 mill. km och dess
omloppstid omkring solen 1,88 år. Massan
är Vo av jordens och volymen Vz samt
tätheten 3,95 ggr vattnets. M:s diameter
är 7 000 km. Planetens axel lutar mot
ekliptikan ungefär lika mycket som
jordens axel, så att M. är underkastad
årstidernas växlingar. Årstiderna på M. bliva
ungefär dubbelt så långa som våra och
mera skärpta på grund av m.-banans större
avlånghet i förh. till den nästan
cirkelrunda jordbanan. Ända sedan 1656 känner
man till förekomsten av vissa pregnanta
fläckbildningar av blågrön färg på
marsytan. Sammanlagt upptaga dessa Ve av
denna, vilken i övrigt är av ockergul
färg, med undantag av tvenne intensivt
vita fläckar omkring de bagge polerna.
Utsträckningen av polarfläckarna växlar
med årstiderna på planeten mellan ganska
vida gränser. Dessa fläckar äga ett
under
lag på själva ytan men bestå framförallt
av väldiga molnbildningar, troligen
sammansatta av iskristaller. Iakttagelserna
över fläckarna hava möjliggjort att
bestämma marsdygnets längd med
utomordentligt stor noggrannhet: 24 t. 37 m.
22,67 s. De särskilt av Schiaparelli och
Lowell studerade »kanalerna» äro att
betrakta som ett slags synvillor, i det att
de orsakas av det mänskliga ögats
benägenhet att förläna detaljer, vilka just stå
på gränsen till synbarhet, ett stiliserat
geometriskt utseende. Till grund för
kanalfenomenen måste dock ligga ett stort
antal reella detaljer på marsytan, vilken
synes vara vida strukturrikare än jordens.
Planetens atmosfär är tunnare än jordens.
Tillvaron av syre och vattenånga är
nyligen påvisad på spektrografisk väg.
Medeltemperaturen går vid planetens
ekvators- och middagstrakter upp till några
grader över nollpunkten och når sitt lägsta
värde i polarfläckarna med 68 grader
under nollpunkten.
MarsaTa. Stad på v. Sicilien (prov.
Tra-pani), med livlig handel med spannmål,
olja, frukt och framför allt med det vin,
som bär stadens namn. 73 000 inv. (1921).
Marsch (fransk, marche = gång). 1.
Truppförflyttning. 2. Musik till
beledsag-ning av gång, vanl. i </4 takt. —
Marsch e’r a, gå, tåga.
Marscha’ll (av fransk, maréchal =
marskalk). En i marken fastsatt fackla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
