- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VIII. Langmuir-Momentan /
4317-4318

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mediation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4317

Mediatio’n—Medici’ne doktor.

4318

som ej lydde direkt under kejsaren. —
M e d i a t i s e’r a, göra mediat el.
beroende, t. ex. om förut självständiga
fursten-dömen, som gjordes beroende under en
större stats överhöghet.

Mediatio’n (lat. me’dium = mellanlänk).
En el. flera utomstående staters
vänskapliga mellankomst för biläggande av tvister
mellan stater. Den medlande staten kallas
m e d i a’t o r.

Mediea’go. Växtsläkte (fam.
Legumino’-sce) med ett 50-tal arter. De äro örter
med 3-fingrade blad och krökta el. vridna
baljor. I Sverige finnas ett halvt dussin
arter; vanligast är M. lupuli’na (H u
m-1 e s m ä r e). M. falca’ta och M. sati’va
(luzern) odlas. Jfr Lu z e r n !

Medici [me’ditji]. Ryktbar florentinsk
släkt, som fr. slutet av 1300-talet till
omkring 1500 utövade högsta makten i
Florens. 1. Giovanni d’A v e r a r d o
de’ M., J. 1360, d. 1429. G. är den
egentlige grundaren av M:s maktställning. Han
utvidgade släktens bankirrörelse genom att
upprätta filialer i de flesta av Europas
större städer. 2. Cosimo de’ M., f.
1389, d. 1464. Den förres son. Måttfullhet,
framsynthet och kärlek till demokratiska
former präglade hans politik. Han prydde
staden med konstverk, uppträdde som
framstående mecenat, grundade en
pla-tonsk akademi samt ett offentligt
bibliotek, det första i Florens. 3. Lorenzo
d e’ M. med tillnamnet »il m a g n i’f
i-c o» (den praktälskande), f. 1449, d. 1492.
Den förres sonson. L:s politik betecknar
en brytning med farfaderns demokratiska
principer. Genom en författningsändring,
som gav avgörandet av alla viktigare
frågor åt en av honom behärskad
70-manna-nämnd, blev han nästan enväldig. L:s
hem var medelpunkten för Florens
lysande renässanskultur. Själv skrev han
dikter, som karakteriseras av en fin
naturkänsla. 4. Giovanni de’ M. Den
förres son, påve under namn av Leo X (se
Leol). 5. Giulio de’ M. Lorenzos
brorson, påve under namn av Clemens VII
(se Clemens!). 6. Cosimo de’M.
d. y., f. 1519, d. 1574. Toscanas förste
stor

hertig. C. var en utmärkt regent. Han
betraktades som förkroppsligandet av
Machiavellis statsmannaideal. Hans ätt
utdog 1737, men andra grenar av M. leva
ännu. Se även Katarina av Medici!

MedicPn (lat. medici’na av mede’ri =
läka). 1. Läkemedel. 2. Läkekonst,
vetenskapen om sjukdomarna, deras
orsaker, igenkännande, förhindrande och
botande. M. är hos primitiva folk intimt
förbunden med magi. Ansatser till vetenskaplig m.
funnos dock redan hos de gamla egypterna
och grekerna, hos vilka m. upplevde en
glansperiod omkr. 500 f. Kr. under H i
p-pokrates, vars åsikter under nära två
årtusenden utgjorde m:s teoretiska
underlag. De utvecklades vidare av G a 1 e n o s,
vars stora verk, sammansatt av allt
dåtidens vetande inom m., under hela
medeltiden ansågs betydligt säkrare än direkta
naturiakttagelser. Bland den nya tidens
första banbrytare för en naturvetenskapi.
riktn. inom m. böra nämnas A.Vesalius,
W. H a r v e y, M. M a 1 p i g h i, A. P a r é,
A. Paracelsus och Th. Sydenham.
Den moderna m. grundlädes på 1800-talet
genom upptäckten av bakterierna som
sjukdomsalstrare (C. P a s t e u r och R.
K och), antiseptiken (J. Lister och
Semmelweiss) och narkosen samt
utvecklades vidare genom upptäckten av
röntgen- och radiumstrålarna, inre
sekretionen, vitaminerna m. m. —
Medici-n e’r a, intaga m. — Me dici’n sk, som
tillhör m.

Medicinalstyrelsen. Ett under socialdep.
lydande centralt ämbetsverk, som utövar
högsta tillsynen över den allm. hälso- och
sjukvården i riket, däribland även
veterinärväsendet, vilket senare dock med sina
läroanstalter sorterar under jordbruksdep.
M. består äv en generaldirektör, 5
medicinalråd samt 2 byråchefer. Vid dess sida
står ett vetenskapligt råd med
representanter för olika områden av läkekonsten
samt för veterinär- och apoteksväsendet.

Medici’ne doktor. Se Doktor! —
Medicine kandidat, se
Kandidat! — Medicine licentiat, se
Licentiat!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/8/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free