Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4321
Medljud—Meiningarna.
4322
tvist innebär särskild fara för
arbetsfreden, kan Kgl. Maj:t uppdraga medlingen
åt en särskild förlikningskommission. Om
enighet icke uppnås mellan parterna, kan
tvisten hänskjutas till skiljedom.
Parterna äro skyldiga att efterkomma kallelse
till förlikningssammanträde.
Medljud. Detsamma som konsonant.
Médoc [medå’ck]. Vintrakt i s.
Frankrike (dep. Gironde) omfattande halvön
mellan Garonnes mynning och Atlanten. Den
normala årsproduktionen av vin uppgår
till omkr. 80 000 hl.
Medstugan. By i Åre socken (Jämtland),
med stor experimentalgård för jordbruk i
fjällen.
Medu’sa. 1. Se G o r g o n e r, P e
r-sevs! 2. Se Maneter!
Medåker. Socken i Västmanlands län
(Åkerbo härad). 1 062 inv. (1932).
Meerut. Se Mi ra t!
Meeths aktiebolag, Herm. Bolag i
Stockholm, grundat 1910, som äger varuhus i
Stockholm, Göteborg, Norrköping,
Västerås, Örebro och Skövde. Aktiekapital 4
mill. kr.
Mefisto’feles el. M e f i’s t o (av oviss
härkomst). 1. Djävulens namn i
Faustsa-gan. 2. Opera av A. Boito (1868, Sthlm
1883).
Me’ga (grek.). Bet. stor, mycket. Före
en fysikalisk enhet bet. m. (el. m e g-) 1
mill., alltså 1 megohm = 1 mill. ohm,
1 megavolt = 1 mill. volt.
Megafo’n (grek, me’gas = stor och fone’
= ljud) el. r o p a r e. Ljudförstärkande
apparat i form av en stor tratt.
Megaira. Se M e g ä r a!
Megali’tiska monument (grek. me’gas =
stor och li’tos — sten).
Fornminnesmär-ken uppförda av grova stenblock. M. äro
stendösar, gånggrifter, hallkistor m. fl.
Megaloka’stron. Se Herakleion!
Me’gara. Stad i s. Grekland på Korin-
tiska näset. M. var under forntiden en
be
tydande stad med borgar, tempel och
storslagna försvarsverk.
Me’garaskolan. Se Euklides!
Me’garis. Forntida landskap i Grekland,
ingående i nuv. nomarkien Ättika.
Me’garon (grek.). Namn på männens
samlingssal i det mykenska boningshuset;
även huset självt.
Meghna. Flod i ö. Britt. Indien, den
östligaste i Bengalens väldiga deltaland. Dess
nedre lopp utgör Ganges’ och
Brahma-putras förenade huvudfåra.
Mego’hm. Se Me ga!
Megä’ra (grek. Me’gaira). I grek,
mytologi namn på en av erinyerna;
vederstygglig kvinna.
Meha’llet el-Kebi’r. Fabriksstad i n.
Egypten. 46 000 inv. (1927).
Meier-Graefe [ma’jer grä’fe], Julius,
f. 1867. Betydande tysk konstförf., vars
förnämsta arbete är
Entwicklungsge-schichte der modernen Kunst (1904).
Meijer, Gustav Einar, f. 1891.
Prof, i maskinlära med ritning samt
mekanisk teknologi vid Chalmers tekniska
institut i Göteborg sedan 1930.
Meilhac [mäja’ck], Henri, f. 1831, d.
1897. Fransk teaterförf., som skrivit
farser och komedier och särskilt är bekant
såsom förf, (tills, med Halévy) av kvicka
texter till Offenbachs operetter.
Meillet [mejä’], An to i ne, f. 1866.
Fransk språkforskare, ett av vår tids
främsta namn inom den jämförande
indo-europeiska språkforskningen.
Meinecke [ma’j-], Friedrich, f. 1862.
Tysk historiker, prof, i Berlin. M. har
utg. ett flertal viktiga arbeten rörande
1800-talets tyska historia, bl. a. det
banbrytande Weltbilrgertum und
National-staat (1908).
Meiningarna [ma’j-]. Berömd
skådespe-lartrupp, knuten till hovteatern i
Meining-en och verksam under 1870- och
1880-ta-len. M. ha utövat ett vittgående
inflytande på europ. skådespelarkonst. De
gästspelade 1899 i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
