Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mekaniska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4325
Mekaniska värmeekvivalenten—Mela’nchton.
4326
MEKKA. I mitten stora moskén med Kaba.
Fotografi
krafters el. kroppars jämvikt. Den förra
grenen av m. kallas dy n am i’k, den
senare stat i’k. M. räknas ofta som en
gren av fysiken. 2. Maskinlära. 3.
Inrättning, maskineri. — M e k a’n i k e r,
hantverkare el. arbetare inom den
mekaniska teknologiens område;
instrument-makare; vetenskapsman på mekanikens
område. — M e k a’n i s k, maskinmässig;
som hör till m. — M e k a n i’s m,
inrättning; maskineri.
Mekaniska värmeekvivalenten. Det tal,
som anger antalet kilogrammeter, som
motsvara 1 kilogramkalori. M. är omkr.
427. Jfr Mayer, Energi!
Mekka. Huvudstad i konungariket
Hedjas (Nedjd) i v. Arabien,
muhammedanernas mest betydande vallfartsort. M. är
Muhammeds födelsestad och har den
muhammedanska världens förnämsta tempel,
den »Stora moskén» med helgedomen
Kaba, alla islamitiska pilgrimers mål
(100 000—250 000 besökande årligen).
Omkring 85 000 inv.
Mekne’s el. M e q u i n e z. Stad i n.
Marokko med en moské, där
Marokko-sultanerna begravas. 30 000 inv. (1926),
varav 5 000 européer och 6 000 judar.
Meko’ng. Flod i Bortre Indien med
källor i Tibet på en höjd av omkr. 5 000 m.
ö. h. och mynning i s. Kinesiska sjön. Den
är segelbar från gränsen mellan Laos och
Kambodja. I Kochin-Kina bildar M. ett
väldigt deltaland, som i Asien överträffas
endast av Ganges-Brahmaputras delta.
Längd: omkr. 4 500 km.
Melale’uca. Växtsläkte (fam. Myrta’ceoe).
Hit hör den australiska M. Leucade’ndron,
som lämnar kajeputolja. En del
andra arter odlas som prydnadsväxter.
Melampy’rum. Växtsläkte (fam.
Scro-phularia’ceoe) med fem svenska arter,
däribland M. prate’nse (Kovall), med
jämförelsevis stora, blekgula, slutna blommor.
M. silva’ticum (Skog s-k o v a 11), med
små, höggula, öppna blommor och M.
ne-moro’sum (Natt och dag) med
violetta högblad och höggula blommor.
Mela’nchton, P h i 1 i p p, f. 1497, d.
1560. Luthers mest betydande modhjälpa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
