Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mincio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4389
Mincio—Mineralsyror.
4390
MINARET vid moské i Saloniki. Fotografi.
dianer och biandfolk. Huvudstad: B e 11 o
Horizonte.
Mincio [mi’ntjå]. Biflod till Pq, n.
Italien, med källor i Alperna och
genomfly-tande Gardasjön. Längd: 192 km.
Mindana’o. Ö bland Filippinerna, näst
Luzon den största av dessa, ngt mindre än
Island.
Minden. Fabriksstad i Tyskland i v.
Preussen (prov. Westfalen). 27 000 inv.
(1925).
Minderårighet. Bet. vanl. omyndighet. I
gällande fattigvårdslag förstås dock med
minderårig den, som ej fyllt 16 år, och i
arbetarskyddslagstiftningen och
strafflagen den, som ej uppnått 18 års ålder. För
brott begångna i åldern 15—18 år må
straffet nedsättas till hälften av det eljest
stadgade och kan i vissa fall ersättas med
tvångsuppfostran. Före fyllda 15 år råder i
juridiskt avseende straffrihet; istället
tillgriper man även här av samhället
föranstaltad uppfostran. — I den nya
för-mynderskapsiagstiftningen av 1924 har för
den, som icke uppnått 21 års ålder,
införts termen underårig.
Mindoro [-då’rå]. ö bland Filippinerna,
ung. fyra ggr så stor som Gotland.
Mindre Asien el. A n a t o 1 i e n. Halvö
mellan Svarta havet och Medelhavet,
utgörande huvudområdet av Turkiet.
Mindre dramatiska teatern. Se
Intima teatern!
Minera’1 (fransk, minéral, av fornsp.
minera = bergverk). Sammanfattande
beteckning för i jordskorpan förekommande
kemiska föreningar och grundämnen. M.
kunna vara kristalliserade, kristalliniska
el. amorfa. De igenkännas i regel på sin
färg, kristallform, klyvbarhet, hårdhet,
glans och spec. vikt. I annat fall användes
kemisk analys el. mikroskopering. M.
kunna efter sin kemiska sammansättning
indelas i grundämnen, oxider, sulfider,
sili-kat, karbonat m. fl. Jfr Bergarter,
Malm!
Mineralfärgämnen. Färgämnen, som
bestå av oorganiska föreningar i mots. till
anilinfärgämnen o. dyl. Se vidare
Färgämnen!
Mineralogi’ (av mineral och grek,
lo’-gos — lära). Vetenskapen om mineralens
egenskaper, förekomst, bildning och
kemiska sammansättning. Den moderna m.
kan indelas i tre grenar, kristall
o-grafi, kristallfysik och
minera 1 k e m i, av vilka den förstnämnda
huvudsakligen sysslar med kristallernas form
och den andra med deras inre byggnad,
som bl. a. undersökes med hjälp av
röntgenspektra. Jfr Petrografi!
Mineraloljor. Beteckning för de
oljelik-nande ämnen, som dels förekomma i
naturen som bergolja, dels erhållas ur
bi-tuminösa skiffrar, stenkols- el.
brunkols-tjära. M. bestå av blandningar av
kolväten och ha alltså en helt annan kemisk
sammansättning än de feta oljorna, som
äro flytande fettarter,
Mineralsyror. Äldre beteckning på
oorganiska syror, t. ex. saltsyra och
svavelsyra, i motsats till organiska, t. ex.
ättiksyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
