Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minsta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4397
Minsta kvadratmetoden—Misan tro’p.
4398
’ stor handel, fabriker och ett vitryskt
universitet. 132 000 inv. (1926).
Minsta kvadratmetoden. Metod att ur
en observationsserie bestämma det
sannolikaste värdet av de sökta kvantiteterna,
varvid summan av de kvarstående felens
kvadrater skall vara den minsta möjliga.
M. k. ger även möjlighet att uppskatta
storleken av de på grund av mätningarnas
ofullkomlighet oundvikliga felen i de sökta
kvantiteterna. Jfr Felkalkyl!
Minsta medlets lag. Den ekonomiska
grundprincipen: största möjliga resultat
med de givna produktionsmedlen el. ett
visst resultat med minsta möjliga
uppoffring.
Minue’nd (lat. minue’ndus = som skall
minskas). Se Subtraktion!
Minus (lat.). Bet. mindre. Ett
matematiskt tecken i form av ett horisontalt
streck: —, som anger, att den storhet,
som föregår m., skall minskas med den,
som följer efter m.
Minu’skel (lat. minu’sculus = något
mindre). Liten bokstav. Mots.: m a j u
s-kel.
Minu’t (lat. minu’tus = liten). 1.
Tidsmått, motsv. Veo av en timme. 2.
Vinkelmått, som motsvarar Leo av en grad och
betecknas med 3. Distansminut
el. n a u t i s k m i 1, ett längdmått använt
särskilt till sjöss och utgörande Veo av en
meridiangrad el. 1 852 m. — M i n u t e’r a
u t, utdela i små portioner. —
Minuthandel, handel i smått, detaljhandel.
Minutiö’s (fransk, minutieux av lat.
mi-nu’tia = småsak, obetydlighet). Ängsligt
noggrann, petig, som lägger stor vikt vid
småsaker.
Mioce’n (grek. me’ion — mindre och
kaino’s = ny). En av
tertiärsyste-m e t s avdelningar.
Mir. 1. Benämning på den storryska
byn, som var ägaren till den av
medlemmarna odlade jorden. Mir-organisationen
bestod till 1900-talets början. 2. Siktpunkt,
märke vid avvägningar och
vinkelmätningar.
G. H. DE MIRABEAU.
Mirabeau [mirabå’]. 1. Victor de
Riquetti de M., f. 1715, d. 1789. Fransk
nationalekonom och politiker av f y s i
o-k r a t i s k åskådning. 2. Gabriel H
o-noré de Riquetti de M., f. 1749,
d. 1791. Den förres son. M. var en av
tredje ståndets ledande män i
nationalförsamlingen 1789. Han var anhängare av [-maktfördelnings-principen-]
{+maktfördelnings-
principen+} och ville
tillerkänna
riksförsamlingen lagstiftnings- och
beskatt-ningsmakten men
ge konungen
vetorätt. Han ogillade [-ytterlighetsrikt-ningarna.-]
{+ytterlighetsrikt-
ningarna.+}
Mirabe’ll. Se P r u n u s!
Mira’bile di’ctu (lat.). Bet. underbart att
säga.
Mira’kel (fransk, miracle av lat.
mira’-crdum). Bet. underverk; underbar
tilldragelse. — Mirakelspel, se
Mysterier! — Mirakul ö’s, underbar.
Miranda, Casa. Se Nilsson,
Kristina!
Mirandola. Se Pico della M i r a
n-d o 1 a!
Mirastjärnor. Se Föränderliga
stjärnor!
Mi’rat (eng. Meerut). Stad i n. Britt.
Indien (United provinces). 123 000 inv.
(1921).
Mirbanolja. Se Nitrobensol!
Mirbeau [-bå’], O c t a v e, f. 1848, d.
1917. Fransk förf, och kritiker, som bl. a.
skrivit realistiska romaner och skådespel,
präglade av en starkt samhällskritisk
tendens.
MPrjam. I G. T. syster till Mose och
Aron.
Mirzapur [masopo’0]. Stad i n. Britt.
Indien (United provinces). 55 000 inv. (1921).
Misantro’p (grek. misa’ntropos av
mi-se’in = hata och a’ntropos = människa).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
