Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missionsalfabet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4403
Missourisynoden—Mitropa.
4404
i U. S. A. 1821. 3 629 000 inv. (1930).
Huvudstad : Jefferson City.
Missourisynoden. U. S. Ars största
lutherska sammanslutning, grundad 1847
och av strängt konfessionell karaktär.
Misstroendevotum. Benämning på ett
av en stats folkrepresentation uttalat
missnöje med regeringens åtgärder. Jfr
Motiverad dagordning!
Missvisning. Se Deklination!
Mist (eng.). Bet. dimma.
Mistel. Sv. namn på Vi’scum a’lbum.
Mistelås. Socken i Kronobergs län
(Allbo härad). 563 inv. (1932).
Mister [mi’sto] (eng.). Bet. herr;
förkortat M r.
Misterhult. Socken i Kalmar län
(Tuna-läns härad). 4 307 inv. (1932).
Mi’sti. Vulkan i s. Peru, belägen
mellan kusten och Titicacasjön. 6 110 m. ö. h.
På M. ligger världens högst belägna
meteorologiska station.
Mistlur (eng. mist = dimma). Ett
blås-instrument på fartyg, varmed
varningssignaler skola avgivas under tjocka.
Mistra’. Ruinstad, belägen i Lakonien,
Grekland, med storartade minnesmärken
av grek.-bysantinsk konst fr. 1200- till
1400-talen.
Mistra’1 el. magistral (lat.
magister av ma’gis = mer). Ofta mycket
våldsam, torr och kall n. v. vind, som
förekommer på franska Medelhavskusten.
FR. MISTRAL.
Fotografi.
Mistral [-a’11], Frédéric, f. 1830, d.
1914.
Fransk-pro-vengalsk diktare
och språkman,
grundaren av den
ny-provengalska litt.,
vars mest betydande
målsman han är.
Hans främsta verk
är Miréio (1859;
sv. övers. 1904), en
berättande idyllisk
dikt i 12 sånger med
motiv från pro-
vengalskt folkliv. M. grundade 1854 det
s. k. Feliberförbundet, vilket
gjorde till sin uppgift att upprätthålla och
befrämja det provengalska litteraturspråket.
Han erhöll tillsammans med J. Echegaray
Nobelpriset i litt. 1904.
Mistress (eng.). 1. [mi’stris], husmoder,
matmoder. 2. [mi’ssis], förk. M r s., fru
(som titel).
Misä’r (fransk, misére av lat. mise’ria).
Bet. elände, nöd.
Mita’nni (babyl. Hanigalbat). Ett rike i
n. Mesopotamien, som ägde bestånd fr.
omkr. 1600—1274 f. Kr.
Mi’tau (lett. Jelgava). Stad i mell.
Lettland vid ån Aar. Under perioden 1621—
1709 var M. långa tider i svensk
besittning. 33 000 inv. (1930).
MPthra. Ind. och i synnerhet pers,
gudomlighet, firad såsom solgud. Under den
rom. kejsartiden vann dyrkan av M.,
utbildad till mysteriekult, insteg i
västerlandet, där den fick särskilt stor
utbredning bland slavar och soldater.
Mi’to. Stad i Japan (mell. Hondo) n. ö.
om Tokio. 47 000 inv. (1925).
Mi’tra. 1. Hos antikens greker
benämning på en huvudbinda. 2. I den kristna
kyrkan namnet på biskopsmössan. Jfr
Biskop!
Mitrada’tes el. M i t r i d a’t e s VI
Eu-p a t o r, f. 132, d. 63 f. Kr. Konung i
Pon-tos, känd på grund av sina konflikter med
romarna (de tre mitradatiska krigen).
Efter att ha blivit besegrad av Sulla,
Lu-cullus och Pompejus drevs M. slutligen till
självmord.
Mitraljö’s (fransk, mitrailleuse av
mi-traille = skrot). Maskingevär, kulspruta.
Mitridates. Se Mitradates!
Mitropa [-trå’-]. Förk. för
Mitteleuro-päische Schlafwagen- und Speisewagen
Ak-tiengesellschaft i Berlin, tysk firma, som
bedriver stor rörelse med uthyrning av
restaurations- och sovvagnar m. m. i
Cen-tral-Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
