Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moderkaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4417
Moderkaka—Mody’l.
4418
Moderkaka. Se Placenta!
Moderlut. Gammalt kemiskt namn på en
vätska, ur vilken ett fast ämne avskilts.
M. utgör en mättad lösning av
ifrågavarande ämne jämte föroreningar.
3
Modern [-dä’rn] (fransk, möderne av
lat. mo’do = nyss). Bet. nutida; nymodig;
som tillhör den nyare el. senaste tiden. —
M o d e r n i s e’r a, anpassa efter den nya
tidens krav.
Modern femkamp. Se Femkamp!
Moderni’sm (av modern). I allm.
beteckning för överdrivet begär efter nyheter på
olika områden. 1. Inom kyrkohistorien
beteckning för den riktning inom den
nuvarande katolska kyrkan, som söker
anknytning till modernt tankeliv och kräver
större religiös frihet men för övrigt är kyrkan
varmt hängiven. Genom en encyklika 1907
fördömdes m., och 1910 påbjöd påven den
s. k. antimodernisteden för professorer och
lärare m. fl. 2. Inom konsthistorien en
sammanfattande benämning på olika
konstriktningar efter impressionismen,
särskilt expressionism och kubism.
Moderskapsförsäkring. En form av
försäkring, som avser ekonomiskt understöd
vid barnsbörd. Allmän m. förekommer icke
i vårt land. Registrerade sjukkassor, som
lämna moderskapshjälp, erhålla
dock särskilt statsbidrag.
Modersmålslärarnas förening. En 1912
bildad sammanslutning av
modermålslä-rare, som på olika sätt, främst genom
utgivande av sv. och utländska litt.-verk,
söker främja modersmålsundervisningen.
Mode’st (lat. mode’stus). Bet.
anspråkslös, blygsam, försynt. — M o d e s t i’,
anspråkslöshet, försynthet.
Modica [må’dika]. Stad på s. Sicilien
(prov. Siracusa). 58 000 inv. (1926).
Modifie’ra (lat. modifica’ri). Bet.
närmare bestämma, jämka, inskränka på,
mildra. — Modifikati o’n,
inskränkning; inom ärftlighetsläran bet. på en icke
ärftlig, av miljön förorsakad variation.
Modigliani [modilja’ni]. I. Giuseppe
Emanuele M., f. 1872. It.
socialdemokratisk politiker, en av ledarna i det
för
enade socialistpartiet. II. A m e d e o M.,
f. 1884, d. 1920. It. målare. M., som var
verksam i Paris, framträdde först som
skulptör i primitiv afrikansk stil. Som
målare tillhörde han Matisses krets, och hans
verk, främst nakna modellstudier, präglas
av sträng och kysk skönhet och dekadent
svårmodsstämning.
Modi’st (fransk, modiste).
Modehandler-ska, (dam)hattsömmerska.
Modu’l el. mod y’l (lat. mo’dulus =
litet mått). 1. Inom fysiken beteckning för
förhållandet mellan den kraft, som
erfordras för en viss formförändring och denna
formförändrings storlek. (Jfr E 1 a s t i c
i-t e t!) 2. Se M o d y 1!
Modulatio’n (lat. modula’tio =
uppmätning). Ett mera stadigvarande frångående
fr. tonarten. Lämnas tonarten endast för
tillfället kallas m. utvikning. —
Modul e’r a, bet. dels utföra m., dels
omväxlande höja och sänka rösten i sång el.
tal.
Mo’dus (lat. mo’dus = sätt). Former hos
verbet, som ange den talandes inställning
till det som utsäges i en sats (om detta
betraktas som faktiskt, möjligt, önskvärt
o. s. v.). Sv. språkläror uppta vanl. tre
m., indikativ, konjunktiv och
imperativ. Indikativen anger ngt ss.
faktiskt för handen (t. ex. jag gör, gjorde,
har gjort). Konjunktiven framställer
däremot ngt såsom önskat el. möjligt under
vissa villkor (t. ex. Gud give, att så måtte
ske!). Den uttryckes ofta med hjälpverb
(t. ex. måtte det gå bra!, jag skulle giva
mycket, om icke etc.; dessa former med
skulle kallas vanl. konditionalis).
Imperativen uttrycker en direkt befallning
el. uppmaning (t. ex. Gå! Kom!).
Mo’dus vive’ndi (lat.). Bet. sätt att leva;
lösning av en fråga, som icke gör
anspråk på att vara slutgiltig utan endast
gäller tills vidare; tillfällig
överenskommelse el. anordning.
Mody’1 el. mod u’l (lat. mo’dulus =
litet mått). 1. Se Modul! 2. Med m. för
ett logaritmsystem menas det tal, varmed
ett tals naturliga logaritm skall
multipli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
