Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4427
Molina—Mollskala.
4428
PELLE MOLIN. Teckning av Ch. Friberg.
Fontänen i Kungsträdgården, Stockholm,
och den på samma plats uppställda Karl
XII:s staty. Led. av Konst, ak. IV. Erik
Wilhelm M., f. 1868. Ämbetsman,
ju-stitieråd sedan 1916. V. Pelle M., f.
1864, d. 1896. Förf., berömd genom den
efter hans död utg. boken Ådalens poesi
(1897), en samling små skisser från
Norrland präglade av en poesifylld
naturskildring. Litt.: G. Attorps: Pelle Molin, hans
liv och diktning (1930). VI. Adrian M.,
f. 1880. Konservativ politiker och
socialpolitisk förf., en av initiativtagarna till
Nationalföreningen mot emigrationen (1907),
utgivare av tidskr. Det nya Sverige (1907
—27). VII. Georg Conny Hjalmar
M., f. 1885. Operasångare (baryton),
sedan 1914 anställd vid Kungl. Teatern i
Stockholm.
Molina, Tirsode. Se T e 11 e z!
Moline [mali’n]. Stad i mell. U. S. A.
(Illinois), vid Mississippi, med stora
fabriker för tillverkning av lantbruksmaskiner.
32 000 inv. (1930), varav ett stort antal
svenskar.
MolPnia. Grässläkte med endast en art,
M. cceru’lea (Blåtåtel, Blåsene). Det
är ett allm. gräs med gles, blå el. violett
vippa.
Mo’lisch, Hans, f. 1856. österr.
botanist, prof, i Wien. M., som ägnat sig åt
fysiologi och anatomi, har utgivit flera
populärvetenskapliga skrifter, bl. a.
Pflan-zenphysiologie als Theorie der Gärtnerei
(1917; sv. övers. Trädgårdsväxternas
livsföreteelser, 1919).
Molkom. Stationssamhälle i Värmlands
län (Nyeds socken). Nära M. ligger
Värmlands folkhögskola.
Moll (lat. mo’llis = mjuk). Fint och
mjukt, mycket tunt bomullstyg.
Moll (lat. mo’llis = mjuk). Musikterm,
urspr. betecknande det mjuka el. runda 6
) i mots. till det hårda el. fyrkantiga &
, vårt h); sedan 1600-talet det av den
nyare musikens två tonsläkten (dur och
moll), som omfattar tonarter, vilkas
tonika-(tre) klang el. tonika består av en liten ters
och ren kvint uppåt räknat, t. ex. a c1 e1.
Vissa musikteoretiker förklara dock
moll-(tre) klangen som en underklang, stor ters
och ren kvint nedåt räknat, t. ex. e1 c1 a.
Jfr Dur, Klang, Treklang,
Tonika, Tonart!
Moll. 1. K a r 1 T o m M., f. 1853, d. 1922.
Sv. skolman, läroverksråd och förf, av en
allm. använd lärobok i fysik. 2. Viktor
Ludvig M., f. 1858, d. 1929. Den förres
broder, politiker (liberal) och finangman,
led. av A. K. 1902—08, förste deputerad i
Riksbanken (»riksbankschef») från 1912.
Molla. Socken i Älvsborgs län (Gäsene
härad). 541 inv. (1932).
Molla el. M å 11 a. Sv. namn på arter
av Chenopo’dium, A’triplex och en del
andra chenopodiaceer.
Mollberg, Lorentz, f. 1734, d. 1772.
Känd Bellmansfigur, skildrad som en
kavaljer med militära later. Han tillhörde
Kungl. Livregementet fr. 1760-talet.
Mollskala. De diatoniska skalor för vilka
det halva tonsteget mellan andra och tredje
tonen är karakteristiskt. De andra halva
tonstegen växla i den vanliga
melodiskam. beroende på skalans riktning, uppåt
mellan sjunde och åttonde (t. ex. a hci d1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
