Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mollskinn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4431
Moltke—Momenta’n.
4432
Moltke. 1. H e 1 m u t h Karl
Bernhard von M. d. ä., f. 1800, d. 1891.
Tysk general fältmarskalk, framgångsrik
strateg, Bismareks främste medhjälpare
vid Tyska rikets enande. M. planlade och
ledde fälttågen mot Danmark 1864,
Österrike 1866 och Frankrike 1870—71. En
ledande tanke i M:s strategi var att låta
den egna härstyrkan framgå i spridda
grupper men göra angreppet samtidigt
(»getrennt marschieren, gemeinsam
schlagern). 2. Helmuth Johannes
Lud-wig v. M. d. y„ f. 1848, d. 1916. Den
förres brorson. Tysk generalstabschef 1906,
de tyska arméernas överledare vid
världskrigets utbrott. Efter den tyska
krigsplanens misslyckande genom slaget vid
Mar-ne i sept. 1914 måste M. avgå.
Mo’lto (it.). Musikterm, som bet.
mycket, t. ex. allegro m., mycket fort.
Molu’kkerna el. K r y d d ö a r n a.
Sammanfattande namn på ett stort antal öar
mellan Celebes och Nya Guinea i
Nederländska Indien, öarna äro uppbyggda av
lagrade bergarter, korallkalk och eruptiva
bergarter samt höjda ur havet genom
jordskorpans veckning. Klimatet är tropiskt
och nederbörden riklig. Alla öarna ha
utpräglat tropisk vegetation; inhemska på
M. äro kryddnejlikträdet och
muskotträ-det. Odling av kryddor, kokospalmer,
majs och ris bedrives. Exporten omfattar
främst kopra och kryddor. Befolkningen
består av lågtstående urinvånare, s. k.
al-furer (med papua starkt blandade malajer)
samt ett fåtal européer. 644 000 inv.
(1928). Huvudstad: A m b o i n a.
MOLUKK-KRÄFTA. Fotografi.
Molukk-kräftor (Li’mulus). Ett släkte
egendomliga L e d d j u r. De ha ett
halv-cirkelformigt skal, som täcker
framkrop-pen och bakåt utlöper i två långa spetsar.
M. finnas i varma hav och nå en längd av
över % m.
Molukk-sjön. Sund el. medelhav mellan
Celebes och Molukkerna.
Molybde’n. Kem. tecken Mo. Metalliskt
grundämne med atomnummer 42, närmast
släkt med krom och wolfram. M.
upptäcktes 1778 av K. V. Scheele. Dess viktigaste
mineral är den grafitliknande m o 1 y
b-denglansen (Mo S2). Metallen är vit
och hård och användes i specialstål.
Atomvikt 96,0. Spec. vikten 9,0, smältpunkten
omkr. 2 300°. Den viktigaste föreningen
är molybdentriox i’d (MoOs), som
bildar salter både med syror och baser.
De senare motsvara sulfaterna.
Ammo-niummolybdat ger med fosforsyra en gul
fällning av ett komplext salt och användes
därför som reagens på fosforsyra.
Molyb-denglansen hölls tidigare för en avart av
bly, »vattenbly», varav metallens namn
(grek. mo’lyl)dos = bly).
Mom. Förk. för moment.
Moma’ng. Försvenskad (vardaglig) form
av moment.
Momba’sa. Stad i Britt. Öst-Afrika
(Ke-nya-kolonien) vid kusten. M., som är byggt
på en korallö, har utmärkt hamn och
järnvägsförbindelse med inlandet genom
Ugan-dabanan. Utförsel av bomull, kopra,
kautschuk m. m. Redan på 1100-talet var M.
en betydande handelsstad. 50 000 inv.
(1929), varav omkr. 1 200 européer.
Mome’nt (lat. mome’ntum = rörelse).
Bet. ögonblick; tidpunkt; underavdelning;
beståndsdel; omständighet; inom
stati-ken produkten av en kraft och den
häv-stångsarm, på vilken den verkar. Om
summan av alla på en viss kropp verkande
krafters moment med avseende på en axel,
kring vilken kroppen kan vridas, är noll,
så är kroppen i jämnvikt
(momentsatsen).
Momenta’n (lat. mome’ntum —
ögonblick) . Bet. ögonblicklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
