Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monastir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4437
Monasti’r—Mongoli’et.
4438
blott en vanlig människa, som uppfyllts
av en opersonlig gudomlig kraft, andra
gjorde däremot ingen skillnad mellan Gud
och Kristus utan ansågo Kristus vara ett
av Guds sätt (lat. mo’dus) att uppenbara
sig-
Monasti’r. Se Bitolj!
Monazi’tsand. Mineral, som förekommer
vid kusterna av Nord- och Syd-Carolina i
U. S. A.. Bahia i Brasilien, i Australien m.
fl. ställen och består av fosfat av torium
och cerium samt övriga sällsynta
jordmetaller. vilka huvudsakligen framställas
därur. M. användes vid tillverkning av
glödstrumpor för Auer-lampor.
Monbu’ttu el. M a n g b a’t t u.
Afrikanskt folk, boende n. om ekvatorn,
mellan Kongofloden och Victoriasjön. M. ha
en ganska högtstående inhemsk kultur.
Mun cher [mån sjär] (fransk.). Bet. min
käre.
Mond. 1. Ludvig M.. f. 1839. d. 1909.
Tysk-engelsk kemist, som uppfunnit en
viktig metod för framställning
a^gene-ratorgas samt upptäckt den för
framställning av ren nickel viktiga
nickelkar-bonylen. 2. Sir Alfred M., sedan 1928
viscount M e 1 c h e 11, f. 1868. d. 1930. Den
förres son. Brittisk industriman och
politiker. Som politiker var M. liberal och
tillhörde Lloyd Georges kabinett 1916—22
men övergick till de konservativa på grund
av missnöje med Lloyd Georges jordpolitik.
M. var anhängare av frihandel
imperielän-derna emellan och tog initiativ till en
kongress (1928) mellan arbetare och
arbetsgivare, varvid diskuterades möjligheten av
samverkan för att trygga arbetsfred och
gemensamma intressen. Idén upptogs även i
utlandet, och rörelsen uppkallas efter
upphovsmannen »mondism».
Mondamin. Detsamma som M a j s e n a.
Monde [månd] (fransk.). Bet. världen.
Benämning på en av H. B a r b u s s e startad
och ledd internationell arbetsgrupp av
socialistiska vetenskapsmän, skriftställare m.
fl., samt på en av denna utgiven fransk
tidskrift. Föreningen har en dansk avdelning,
ansluten till det skandinaviska C 1 a r t é.
Mon dieu [mån djö] (fransk.). Bet. min
Gud.
MondFsm. Se Mond 2!
Mondä’n (fransk, mondain av monde =
värld). Bet. av värld, tillhörande stora
världen; fin, elegant.
Monega’sker. Namn på invånarna i
Monaco.
Monet [månä’]. C1 a u d e, f. 1840, d.
1926. Fransk målare, jämte E. Manet
grundläggare av impressionismen. Han är
företrädd på Nationalmuseum i Stockholm.
E. T. MONETA.
Fotografi.
Mone’ta, E r n e
s-to Teodor o, f.
1833. d. 1918. It.
fredsivrare, urspr.
officer. M. var 1867
—96 redaktör för
folktidningen Secolo
och grundade 1897
fredstidskriften La
vita internazionale.
1907 erhöll han
halva Nobels fredspris.
Monetä’r (lat. mone’ta = mynt). Bet.
som har avseende på myntväsendet, mynt-,
Monferrato [månnfera’tå]. Fordom
självständigt hertigdöme i n. Italien. Det ingår
numera i prov. Alessandria och Cuneo.
Mongo’ler. 1. Mongoliska el. gula rasen.
Se Människoraser! 2. Folkstam i
Mongoliet, vanl. delad i 3 grupper, efter
vilken hela rasen fått sitt namn. De 3
grupperna äro: a) östm. el. egentl. m., c:a
700 000, b) västm. el. kalmucker, c:a 1 mill.
samt c) burjäter, c:a 300 000. M. äro ett
utpräglat ryttarfolk och leva som nomader
i filttält. De tillhöra en särskild
buddhis-tisk sekt med överlama i Urga. M. ha två
gånger under medeltiden erövrat stora
delar av Asien, nämligen dels under D j i n
g-i s K h a n i början av 1200-talet, dels
under T i m u r-L e n k i slutet av 1300-talet.
MongoIVet. Högslättområde i
Central-Asien, mer än 6 gånger så stort som
Sverige, fordom i sin helhet ett biland till
Kina. M. gränsar i s. till egentliga Kina
och Öst-Turkestan, i v. och n. till Sibirien
och i ö. till Mandsjuriet. M. ligger på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
