Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4449
Mo’nte Cri’sto—Montesquieu.
4450
Mo’nte CrFsto. Ö i Medelhavet mellan
Corsica och Italien, känd genom A. Dumas’
roman »Greven av Monte Cristo».
OSCAR MONTELIUS.
Fotografi.
Montefeltro [måntefe’ltrå]. Berglandskap
i mell. Italien, s. v. om San Marino,
fordom ett självständigt grevedöme.
Montefiascone [måntefiaskå’ne]. Stad i
mell. Italien (prov. Viterbo), känd genom
muskatellvinet »Est, est, est».
Montelius. 1. Gustaf Oscar
Augustin M., f. 1843, d. 1921. Arkeolog och
kulturhistoriker, prof, vid Statens hist.
museum sedan 1888,
riksantikvarie 1907
—13. Han har
utfört banbrytande
undersökningar
inom den allm.
europeiska och sv.
forn-historien, särskilt
bronsåldern, och lagt
grundvalen till en
ny kronologi för
dessa tidsskeden.
Bl. hans till ett
an
tal av över 400 uppgående skrifter och
avhandlingar må nämnas Sveriges forntid
(1874), Om tidsbestämning inom
bronsåldern (1885), La civilisation primitive en
Italie (1895—1911), La Gréce préclassique
(1924) samt l:a delen i samlingsverket
»Sveriges Historia» (1875—77; ny upplaga
1919). Sedan 1880 redigerade han Nordisk
tidskrift. M. var även en synnerligen
uppskattad föreläsare. Led. av Vitt., hist. o.
ant. ak., Vet. ak., Sv. ak., hedersdoktor
vid ett flertal universitet samt led. av ett
stort antal in- och utländska lärda
samfund. 2. A g d a G. D. A. M., f. R e u t e
r-skiöld, f. 1850, d. 1920. Den förres
hustru, vilken utvecklat en livlig verksamhet
på det sociala området, bl. a. som ordf, i
»Fredrika Bremer-förbundet» (från 1904).
Montemayor [-majå’r], J o r g e de, f.
omkr. 1520, d. 1561. Spansk förf., som efter
mönster av italienaren Sannazaros
»Arca-dia» skrivit den berömda herdedikten
Diana enamorada (1542).
Montene’gro. Bet. »Svarta berget». Förr
självständigt konungarike, från 1918
för
enat med Jugoslavien. Befolkningen är
serbisk och talar serbiskt språk. 200 000
inv. (1921).
Mo’nter (fransk, montre av montrer =
visa). Glaslåda, använd till skyltning av
varor el. förevisning av museiföremål.
Monte’ra (fransk, monter). Bet. infatta;
förse med tillbehör, iordningställa.
Monte Rosa [må’nte rå’sa]. Bergmassiv
i Wallis-Alperna, näst Mont Blanc det
högsta i Europa 4 638 m. ö. h. Av Monte
Rosas 12 huvudtoppar är ingen lägre än
4 000 m. ö. h. De omgivande jöklarna äro
de största i Alperna.
Monterrey [måntere’j]. Stad i n. ö.
Mexico (staten Nuevo Leon), vid San Juan,
biflod till Rio Grande del Norte, en av
Mexicos största järnvägsknutar, n.
Mexicos förnämsta fabriks- och handelscentrum.
88 000 inv. (1921).
Montespan [månt9spa’ii], Fr an so i se
Athénais de Rochechouart,
mar-kisinna av M., f. 1641, d. 1707. Ludvig
XIV:s mätress 1667—1680.
Montesquieu [måntoskiö’], Charles
Louis de Seeondat, baron de La
B r é d e och d e M., f. 1689, d. 1755. Fransk
historisk och politisk förf., vars skrifter
varit av största betydelse för en senare
tids historiska och statsvetenskapliga
åskådning. M. kan sägas vara den, som
grundlagt en modern genetisk
historieuppfattning. I sitt huvudverk L’esprit des
lois (1748; Lagarnas anda) framhåller han
det historiska skeendets lagbundenhet och
söker uppvisa, huru statslivet är betingat
av ‘ en rad samverkande faktorer såsom
klimatologiska och geografiska
förhållanden, ras, seder, näringsliv o. d. I samma
arbete uppdrar han, påverkad av Lockes
statslära och den eng. författningen,
grundlinjerna för en konstitutionell
styrelseform. Bland hans övriga arbeten
märkas Considérations sur les causes de la
grandeur et de la décadence des romains
(1734; sv. övers, av O. von Dalin 1755:
Tankar öfwer orsakerna till de Romares
välde och fall) samt den samhällssatiriska
Letres persanes (1721; sv. övers. Persiska
brev, 1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
