Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morfinism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4463
Morgenbladet—Morkulla.
4464
lån, varvid M. samarbetar med en större
eller mindre grupp banker och mäklare.
Morgenbladet. Norsk daglig
konservativ tidning, utgiven i Oslo sedan 1819,
upplaga c:a 27 000 ex. (1931).
Morgenstierne. 1. BredoHenrikvon
Munthe af M., f. 1851, d. 1930. Norsk
jurist och nationalekonom, prof, i Oslo.
2. Georg Valentin von
Munthe av M., f. 1892. Den förres son. prof,
i jämf. språkforskning med sanskrit vid
Göteborgs högskola sedan 1929.
Morghen [må’r], .R aph aello, f. 1758,
d. 1833. It. grafiker, en av sin tids främsta
kopparstickare.
Morgongåva. I äldre germ. rätt en gåva
av mannen till hustrun vid äktenskapets
ingående. I den gamla giftermålsbalken
beteckning för en viss del av mannens
enskilda egendom, som vid äktenskapets
upplösning tillföll den efterlevande makan.
M. avskaffades genom nya
giftermålsbalken 1920 och har ersatts av makes
arvsrätt.
Morgonstjärna. 1. Sv. namn på
Ornitho’-galum umbell^tum. 2. Se Venus! 3.
Under medeltiden namn på en
stridsklub-ba i form av ett skaft med kulformigt
huvud, besatt med järntaggar.
Morgue, La. SeLaMorgue!
Mo’ria. 1. I G. T. det land, där
Abraham skulle offra Isak (1 Mos. 22 kap. 2
v.). 2. Under senjudisk tid benämning på
tempelberget i Jerusalem (2 Krön. 3 kap.
1 v.). - i
Moria’n (mlat. maurita’nus = invånare
i Mauretanien). I nordgermanska språk
ett gammalt namn på neger.
Mori’n. Det gula färgämne, som
förekommer i gulträ och användes till
färg-ning av bomull och ylle.
Moring. Ring av järn för förtöjning av
fartyg.
Moringarvsyra. Aromatisk keton av
svagt gul färg, med kem.
sammansättningen (HO^CeHs . CO . CeJMOHja. M.
förekommer jämte morin i gulträ.
Morio’ka. Stad i Japan (n. Hondo).
50 000 inv. (1925).
Mori’sker (sp. moriscos). Namn på de
kristna morerna i Spanien och deras
ättlingar. Under Filip III dömdes de i
början av 1600-talet till landsflykt och
lämnade i hundratusental landet, vars
näringsliv och allm. välmåga härigenom led
ett betydande avbräck. Jfr Alpuj
arras!
Moritu’ri te salu’tant (lat.). Bet. de som
skola dö hälsa dig. Gladiatorernas
hälsning till kejsaren före begynnandet av
striden.
Moritz [må’-] av O r a n i e n, f. 1567,
d. 1625. Prins av Oranien, son till
Wilhelm I av Oranien. 1585 valdes han till
ståthållare över provinserna Zeeland och
Holland, varefter han med stor
fältherreskicklighet förde befrielsekriget mot
spanjorerna, så att dessa i stilleståndet 1609
måste gå med på nederländarnas krav.
Såsom ledare av den nederländska
republiken förvärvade han sig småningom en
i det närmaste oinskränkt makt.
Moritz [må’-], f. 1521, d. 1553.
Kurfurste av Sachsen. Urspr. kejsar Karl
V:s medhjälpare i Schmalkaldiska kriget
förenade han sig senare med några
nordtyska furstar och Henrik II av
Frankrike mot kejsaren och genomdrev det för
protestanterna gynnsamma fördraget i
Passau 1552.
Moritz [må’-], f. 1696, d. 1750. Greve av
Sachsen, marskalk av Frankrike, son till
August II av Polen och Aurora von
Kö-nigsmarck. M. gick i fransk tjänst och
deltog i polska och österrikiska
tronföljds-krigen.
Morjärv. Stationssamhälle i
Norrbottens län (Töre socken), vid S. J. och Kalix
älv, centrum för flera busslinjer.
Morkarla. Socken i Uppsala län (Olands
härad). 804 inv. (1932).
Morkulla (Sco’lopax rusti’cola). En art
Beckasinfåglar med lång, i spetsen
trind näbb, jämförelsevis undersätsig
kroppsbyggnad och helt fjäderklädda
underben. översidan är spräcklig i rödbrunt,
svart och grått, undersidan vitaktig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
