Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosaisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4469
Mosa’isk—Mosesson.
4470
partier. M. är smittosam, men smittämnet
är ej känt.
Mosa’isk. Från Mose el. Mose lag;
judisk. israelitisk.
Mosambi’k (portug. Mozambique el.
Mozambique). Prov, i Portug. Öst-Afrika vid
Indiska havet. Huvudort är hamnstaden
M o s a m b i k.
Mosambik-kanalen. Sund mellan Portug.
öst-Afrika oeh Madagaskar. 450—900 km
brett och intill 3 600 m djupt.
Mosand. Se M o!
Moseheles [må’själäs], Ignaz, f. 1794,
d. 1870. Böhmisk pianist och pianopedagog.
Mo^cicki [måsjtji’tski], I g n a c y. f.
1867. Polens 3 :e president (sedan 1926),
förut professor i kemi i Lemberg.
Mose el. M o s e s (hebr. av egypt. mesju =
barn). Bet. den ur vattnet uppdragne.
Israels befriare ur Egypten. Till Egypten
torde endast Rakelstammarna (Josef och
Benjamin) ha invandrat. Då de började
förtryckas, fördes de av M. ut ur Egypten.
Troligen har detta skett under farao
Me-neptah (1225—1215 f. Kr.). För Israels
religion har M. haft stor betydelse. Dyrkan
av Jahve blev genom M. det
sammanhållande bandet de olika stammarna emellan.
Karakteristiskt för M:s gudsdyrkan är
det starka etiska kravet. Huvudmassan av
de lagar, som Moseböckerna tillskriva M.,
äro dock från senare tid.
Mosebacke el. »M o n t m a r t r e».
Förlustelseställe på Södermalm, Stockholm,
med vacker trädgårdsterrass, revyteater
m. m.
Moseböckerna. De fem första böckerna i
Bibeln, även benämnda Pentate’vken
(av grek. penta’tevkos = femdelad). De
enskilda böckerna betecknas med de grek.-lat.
namnen Ge’nesis ( = ursprungsboken),
E’xodus (= uttågsboken), Levi’ticus ( =
prästboken), Nu’meri ( = tal- el.
folkräk-ningsboken) och Devterono’mium ( = den
andra lagen). M. ha fått sitt namn gnm den
ohistoriska traditionen om Mose
författarskap. M. äro sammanfogade av fyra olika
källskrifter, som fått namnen JahvPsten,
Elohi’sten, Devterono’mium och
Präst
ko’dex. Jahvisten, som använder
gudsnam-net Jahve, torde ha uppkommit i Juda
rike 900—850 f. Kr. Den kännetecknas av
en livfull och åskådlig skildring och en
mera naiv gudsföreställning, Elohisten
använder gudsnamnet Elohi’m och torde ha
uppkommit i Israels rike under 700-talet
f. Kr. Den är mera teologiskt färgad.
Dev-teronomium föreligger i olikhet med de
öv-riga källskrifterna ännu som
självständig, 5 Moseb. Den är sannolikt identisk med
den lagbok, som användes som rättesnöre
vid konung Josias reformation 622 f. Kr.
(2 Kon. 22—23 kap.). Prästkodex sysslar
mest med det till gudstjänsten hörande och
härstammar från judiska präster under
fångenskapen i Babel 550—500 f. Kr.
Dessa källskrifter ha så småningom
samman-arbetats. I sin nuvarande gestalt förelågo
M. färdiga på 400-talet f. Kr. Samma
källskrifter föreligga även i Josua bok, som
därför understundom sammanfattas med
M. Litt.: E. Stave: Moseböckernas
uppkomst (1920). J. R. Dummelow: Inledning
och kommentar till Bibeln (1927). H.
Schuck: Den israelitiska litteraturen
(1919).
Mosel [må’selj el. M o s e 11 e [måsä’ll].
1. Biflod till Rhen med källor och övre
lopp i n. ö. Frankrike, nedre lopp i
Rhein-land, Tyskland, utmynnande i Rhen vid
staden Koblenz. Särskilt naturskön är
dalgången mellan Trier och Koblenz, varifrån
också Moselvinerna komma. Längd: 514
km, varav 344 km äro segelbara. 2. Dep.
i ö. Frankrike, förutvarande tyska
Loth-ringen.
Moseley fmå’sli],
HenryGwynJeff-r e y s. f. 1887, d 1915. Eng. fysiker, känd
för sina viktiga undersökningar över
röntgenstrålars våglängd och sin därpå
grundade lag för samband mellan atomnumret
hos ett ämne, som utsänder karakteristiska
röntgenstrålar, oeh dessas våglängd.
Moser [må’-], HansJoachim, f. 1889.
Tysk musikforskare, vars främsta verk är
en tysk musikhistoria (Geschichte der
deutschen Musik; 1920—24).
Mosesson, Gustav Adolf, f. 1877.
Rektor för Svenska Missionsförbundets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
