Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4473
Mosley—Mosnlfrågan.
4474
Mosley [må’sli], sir Osvald, f. 1896.
Engelsk politiker, 1918—22 konservativ
underhusmedlem, 1922—24 »vilde» och
sedan tillhörande arbetarpartiets
vänsterflygel. I MacDonalds andra ministär
inträdde M. 1929 men avgick följande år
till följd av meningsskiljaktigheter i
ar-betslöshetsfrågan. M:s hustru, lady
Cyn-t h i a M.. är dotter till lord Curzon och
invaldes 1929 i underhuset som repr. för
arbetarpartiet.
Mosqnito-knsten [måski’tå-1. ö.
kustlandet i republiken Nicaragua i
Central-Amerika, sumpigt, osunt och glest befolkat. ’
Moss. Stad i s. ö. Norge (östfold fylke),
ö. om Oslo-fjorden, med livlig träindustri.
8 324 inv. (1930).
Mossa. Se Mossor!
Mossa’medes. Hamnstad i s. Angola, vid
Atlanten, med järnv. till det inre.
Mossdjur el. B r y o z o’e r (Bryozo’a).
En klass ryggradslösa djur, som till det
yttre likna polypdjur, men snarare äro
släkt med vissa maskar. M. äro små. oftast
fastsittande vattendjur, som bilda trädlika
el. mosslika kolonier. Munnen omges av
tentakler. Förökningen är dels könlig, dels
könlös genom knoppning.
Mosse el. torvmosse. M.
kännetecknas särskilt av att den nu levande
vegetationen vilar på ett mer el. mindre tjockt
lager av växtrester. torv, som är
jämförelsevis fuktigt och på grund av
frånvaron av syre multnar ytterst långsamt.
M. förekommer mest i de tempererade
zonernas fuktigare delar. Mest typiska äro
högmossar. vari huvudvegetationen
utgöres av vitmossa (Spba^niim) som
unnsuger och kvarhåller vattnet. Denna
tillväxer bäst i de centrala, våtare delarna
av m. (m o s s p 1 a n e t), som därför
komma att ligga ett par m högre än mossens
kant (laggen). Lågmossar äro mer
kärrartade. och vitmossan dominerar ei så
helt. M. bildas dels av igenväxande sjöar,
dels genom försumpning (genom
inkommande vitmossa) av förut torr skogsmark.
Mossebo. Socken i Älvsborgs län (Kinds
härad). 711 inv. (1932).
Mo’ssel bay [— bej]. Bukt på
Spetsbergens n. kust. Nordenskiölds polarexpedition
hade sin vinterstation vid M. b. 1872—
1873.
Mo’sso (it.). Musikterm, bet. rörligt. —
Piu moss o, något rörligare.
Mossor (Bryophy’ta). En grupp
kryptogamer med tydlig generationsväxling.
Könsgenerationen är starkt utvecklad,
klorofyllförande och därför assimilerande.
Hos de flesta är den differentierad i stam
och blad, hos andra en bål. Rötter saknas
och ersättas av rhizoider. Könsorganen
^äro a r k e g o n (honliga) och a n t h e r
i-d i e r (hanliga); efter befruktningen
utväxer den könlösa sporofyten, som
kvar-sitter vid gamofyten i form av ett s p o r
o-g o n av växlande utseende och byggnad
vanl. förenat med mossplantan genom ett
skaft. M. indelas i bladmossor och
levermossor.
Mossros. Sv. namn på Ro’sa musco’sa,
vars foder, nypon och blomskaft äro
försedda med ett mosslikt överdrag av
omvandlade glandler.
Mossrot. Sv. namn på Peuce’danum
pa-lu’stre.
Most. Tjeckiskt namn för B r ii x.
Mo’star. Stad i s. v. Jugoslavien vid
floden Narenta. huvudstad i Hercegovina.
18 000 inv. (1921).
Mo’sul. 1. Stad i konungariket Irak
(Mesopotamien) vid Tigris, medelpunkt i M.
2. Omkr. 80 000 inv. 2. Distrikt i Irak,
med M. 1 som huvudstad. På grund av sina
rika petroleumkällor har M. länge utgjort
ett tvistefrö mellan Turkiet och det under
britt, inflytande stående Irak. Jfr M
o-sulfråg an!
Mosnlfrågan. Tvisten mellan England
som Iraks mandatärmakt och Turkiet om
äganderätten till distriktet Mosul, som
England efter 1918 införlivat med Irak.
Vid Lausannefreden 1923 godkände
Turkiet icke Mosiilområdets införlivande med
Irak. N. F. tillsatte en kommission under
sv. ledning för att studera M., och på
grundval av denna kommissions rapport
bestämde N. F. i dec. 1925, att Mosul skulle
tillfalla Irak med villkor att detta senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
