Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mumie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4493
Munck af Fu’lkila—Munkäcsy.
4494
Munck af Fu’Ikila. Sv. adlig ätt av
troligen finskt ursprung, friherrlig 1778,
grev-lig 1788. 1. Adolf Fredrik M., f. 1749,
d. 1831. Greve, Gustav III:s gunstling,
liovstallmästare. M. åstadkom ett
närmande mellan Gustav III och Sofia Magdalena,
och hovskvallret utpekade M. som fader till
Gustav IV Adolf. På grund av
tvivelaktiga ekonomiska åtgöranden måste han
lämna landet och dog i Italien. 2. Ebba
Henrietta M., prinsessa Bernadotte,
grevinna av Wisborg, f. 1858, förmäld 1888
med prins Oscar Bernadotte.
Munck af Rosenschöld. 1. Eberhard
Sakarias M., f. 1775, d. 1838. Läkare,
som infört vaccinationen i Sverige. Han
ivrade energiskt mot det rådande
bränn-vinsmissbruket. Led. av Vet. ak. 2. Axel
Gabriel M., f. 1873. Landshövding i
Jämtlands län sedan 1931.
Munckska kåren. En frivillig
sammanslutning i Stockholm, som bildades 1927
under ledning av general B. Munck och i
samförstånd med polismyndigheten i
Stockholm. Dess uppgift var att på begäran av
myndigheterna stå till förfogande för
ordningens upprätthållande och i yttersta
fall »hävda samhällets nödvärnsrätt». På
hösten 1931 väckte det stort uppseende, då
dess tillvaro blev bekant. De vapen, som
på licens införts från utlandet och
utdelats bland medlemmarna, överlämnades till
polismyndigheten.
Mundafolk. Se Kolh!
Munde’ring (av tysk. Mundierung). Bet.
utrustning; en omgång kläder för en
soldat; en soldathästs utrustning, seltyg.
Mu’ndus vult de’cipi, ergo decipia’tur
(lat.). Bet. världen vill bedragas, alltså må
den bedragas.
Mungiga. Enkelt musikinstrument,
bestående av ett böjt järn, mellan vars
ändar är fästad en ståltunga.
Mu’ngo. 1. Se Konst ull! 2.
(Her-pe’stes el. Mu’ngos gri’seus). Ett litet
långsträckt rovdjur, som förekommer i
Indien och är berömt som ormdödare
(Kip-lings »Riki-tiki-tavi»).
Munharmo’nika el. m u n s p e 1. Se H a
r-m o n i k a!
Munhåla. M. begränsas uppåt av h å r d a
gommen, som bildas av överkäksben oeh
gomben och bakåt övergår i m j u k a
gommen med det nedhängande gomseglet.
Bakom detta övergår m. i svalget. M.
beklädes av en slemhinna, på vars yta
spottkörtlarnas utförsgångar mynna. De
vanligaste sjukdomarna i m. äro
inflammationer (stomatiter), särskilt sådana i
tandköttet (gingiviter), samt omkring
tändernas hals och rot (alveolarpyorre). ■—
Torsk (O’idium a^bicans} uppträder som
vita beläggningar, orsakade av en svamp
och är vanlig hos barn. I m. förekommer
även tumörer, av vilka den vanligaste är
tungkräfta.
Municipa’1 (lat. mu’niceps =
medborgare) . Det som har avseende på en
stads-kommun.
Municipalsamhälle (lat. mu’niceps =
medborgare). Sådan tätare bebyggd del av
landskommun, som efter förordnande av
Kgl. Maj:t äger att genom egna organ
handha sitt byggnads-, ordnings-,
brand-och hälsovårdsväsen el. någon av dessa
kommunala förvaltningsgrenar, men som i
övrigt tillhör den omgivande
landskommunen. M:s organ motsvara kommunens
och benämnas municipalstämma,
municipalfullmäktige och m
u-nicipalnämnd. Skattskyldighet och
rösträtt äro desamma som inom
landskommunen.
Munin. Se H u g i n!
Munk (lat. mo’nachus av grek. monako’s
= ensling). Manlig medlem av en
organisation (orden, kloster), vars huvudsyfte är
ett efter vissa regler (särskilt de s. k.
munklöftena om fattigdom, kyskhet och
lydnad) ordnat religiöst liv.
Munk. Beteckning för två olika
sorters bakverk, dels sådana, som beredas av
vetedeg och kokas i flottyr, dels sådana,
som beredas av grädde, mjöl och vatten
och gräddas i munkpanna (g r ä d d m u
n-k a r).
Munkäcsy [mo’nkatsji] (egentl. Lieb),
Mihaly, f. 1846, d. 1900. Ungersk
målare i synnerhet av historiska, litterära
och religiösa motiv. Han var en av sin
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
