Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4499
Mura’no—Murklor.
4500
förband, löpare och bindare
omväxlande i samma skikt o. s. v.
Mura’no. Stad i n. ö. Italien, på en ö i
den venezianska lagunen, huvudort för
fabrikationen av venezianskt glas.
J. MURAT. Målning.
Murat [myra’], Joachim, f. 1767, d.
1815. Fransk general, konung av Neapel,
en av Napoleons främsta och tappraste
fältherrar, gift med dennes syster
Caro-line (se Karolina!). Han utnämndes
1808 av Napoleon till konung av Neapel,
deltog ärofullt i det
ryska fälttåget, men
övergick efter
nederlaget vid Leipzig
till Napoleons
fiender. Då han under
de 100 dagarna åter
anslöt sig till
Napoleon, besegrades han
och blev till sist
tillfångatagen och
skjuten.
Murbeck. I. Peter M., f. 1708, d. 1766.
Präst i Skåne, 1746—61 i Stockholm,
sedan 1761 kyrkoherde i Fridlevstad i
Blekinge. I Stockholm grundade han M:s
inrättning för fattiga flickor, numera M u
r-beckska stiftelsen. M. var pietist
med strängt lagisk läggning. II. Svante
Samuel M., f. 1859. Botanist, professor
i Lund 1902—24. M. har lämnat viktiga
bidrag till växternas morfologi och
en-bryologi; i flera arbeten har han
dessutom behandlat dels Sveriges, dels
Nord-Afrikas och Balkanländernas flora. Led. av
Vet. ak.
Murbruk. De viktigaste slagen av m. äro
kalkbruk av släckt kalk, sand och
vatten, cementbruk av cement, sand och
vatten samt kalkcementbruk, som
innehåller både kalk och cement jämte
vatten och sand. Hållfastheten är många
gånger större hos cementbruket än hos de
övriga.
Mureia [mo’rthia]. 1. Prov, i s. ö.
Spanien. 2. Huvudstad i M. 1, belägen i
Se-guras breda floddal. M. är medelpunkt i
floddalens vidsträckta, konstbevattnade
fruktodlingsområde samt har universitet.
156 000 inv. (1930).
Muresul. Se M a r o s!
Murger [myrsjä’r], Henri, f. 1822, d.
1861. Fransk förf., som i synnerhet gjort
sig känd genom sina skildringar från
bo-håmens värld: Scénes de la vie de Bohéme
(1848; sv. övers., Vagabondlif, 1882).
Murgröna. Sv. namn på He’dera he’lix.
En till fam. Aralia’ceoe hörande,
klättrande buske med små, grönaktiga blommor
och svarta bär. Bladen äro flikiga utom på
blomskotten, där de äro hela. Den växer
vild i s. Sverige och odlas ofta.
Murillo [-ri’ljo], Bartolomé
Este-b å n, f. 1617, d. 1682. Spansk målare, en
av den sp. konstens yppersta mästare.
Hans talrika framställningar av änglar,
helgon och jungfru Maria (särskilt
motivet den obefläckade avlelsen, sp.
concep-cion) förete en egendomlig blandning av
realism och extatisk innerlighet. Han har
även målat utmärkta sp. sedebilder med
lekande gatpojkar samt porträtt och
landskap.
Mu’rium. Av Berthollet och Meissner
antaget grundämne, som jämte syre och väte
skulle ingå i klorväte. Enligt dåtidens
kemi troddes nämligen alla syror innehålla
syre.
Mu’rjek. Stationssamhälle i Norrbottens
län (Jokkmokks socken) vid S. J. med ett
treårigt seminarium för utbildning av
lärarinnor för lapsktalande barn.
Murklor. En grupp Disksvampar
med skaftade fruktkroppar med sporer på
övre sidan. Tre sv. arter finnas, nämligen
Toppmurkla (Morche’lla escule’nta),
Stenmurkla {Gyromi’tra escule’nta)
och Hattmurkla (Helve’lla i’nfula). De
två första ha skrynkliga fruktkroppar,
som växa upp på våren, medan den
sistnämnda har slät, djupt kluven fruktkropp
och framkommer på hösten. Färska m.
böra förvällas före tillagningen, och
förväll-ningsvattnet bortslås, emedan det
innehåller ett giftigt ämne (h e 1 v e 11 a sy r a),
som dock förstöres vid torkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
