Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Münsterberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4519
Miinsterberg—Myntfot.
4520
1. 2. 3. 4. 5. 6.
Mynt. 1—2. Mynt fr. Olof Skötkonungs tid (Sigtuna). 3. Örtugsmynt (Albrekt av Mecklenburg).
4. Halvörtug (slutet av 1400-talet). 5. Öre (Gustav Vasas tid). 6. Fyra mark (Karl XI :s tia).
stadsdel (omkring Domplatz) har en
ålderdomlig prägel. Staden har ett tjugotal
kyrkor, bland vilka märkas katedralen
(fr. 1200-talet) och den berömda, gotiska
Lambertikyrkan. I M. finnas universitet
och ett flertal museer och högre skolor.
M. är dessutom en viktig järnvägsknut
och medelpunkt i ett stort bomulls- och
linnefabriksområde. I stadens rådhus
undertecknades westfaliska freden, i vad den
avsåg Frankrike och Habsburg, 1648.
106 000 inv. (1925).
Miinsterberg, Hugo, f. 1863, d. 1916.
Tysk-amerikansk filosof och psykolog, 1892
professor vid Harvard-universitetet i U.
S. A. M. är grundläggare av den
vetenskapliga psykotekniken.
Mynt (lat. mone’ta = mynt).
Betalningsmedel, bestående av metallstycken av
viss sammansättning (halt) och vikt (se
även Pappersmynt!). Metallmynten
äro antingen huvudmynt, som
tillverkas fullvärdiga, d. v. s. med ett
metallvärde lika stort som det åsatta värdet, el.
skiljemynt, som göras undervärdiga
men till sitt åsatta värde få inlösas i
huvudmynt. Att skiljemynten tillverkas
underhaltiga avser att hindra deras
metallvärde fr. att höja sig över det nominella
värdet, i vilket fall nedsmältning och
försäljning av metallmassan skulle bli
lönande. Se Lagligt betalningsmedel!
Mynta. Sv. namn på Me’ntha-arter samt
den krydda, som erhålles av dessa.
Myntdirektör. Chef för Mynt- och
justeringsverket.
Myntfot. 1. Benämning på ett lands
penningsystem med hänsyn till
huvudmyn
tets beskaffenhet. Allteftersom detta är
tillverkat av guld el. silver el. ersatt med
pappersmynt, föreligger guld-,
silver-el. pappersmyntfot. Man skiljer
vidare mellan enkel m. (se M o n o
me-t a 11 i s m!) och dubbel m. (se B i
meta 11 i s m!), allteftersom huvudmynten
tillverkas av en el. två metaller. Inom
bimetallismen kan man som motsats till
vanlig dubbel m. urskilja
parallellmyntfot, då något definitivt
värdeförhållande mellan de båda metallerna icke
blivit bestämt. Om allmänheten vid
dubbel m. har rätt att för myntning inlämna
endast av den ena metallen, säges m. vara
haltande. — I äldre tider var
silvermyntfoten förhärskande, men vid
krigsutbrottet 1914 var penningväsendet i de
civiliserade länderna baserat på guldmyntfot.
I de länder, som under världskriget fingo
sitt penningväsende spolierat, ledde
utvecklingen först åter till guldmyntfotens
införande. Under den sedan 1929 rådande
allm. ekon, krisen har dock guldmyntfoten
upphävts i flera länder, t. ex. i England
den 21 sept. 1931 och i Sverige aen 28
sept. s. å. Jfr Kris! 2. Den viktsmängd
MYNTNING.
Träsnitt efter Olaus Magni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
