Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4523
Myrberg—Myrmalm.
4524
TORRLAGD MYR med sprucket bleke.
(Eketräsk, Gotland). Fotografi.
Myrberg. 1. Otto Ferdinand M.,
f. 1824, d. 1899. Teolog, professor i
Uppsala, förf, av ett stort antal teol. skrifter.
Han utförde även viktiga
bibelöversättningar samt grundade tidskr.
Bibelforskaren (1884). 2. August Melker M., f.
1825, d. 1914. Den förres broder,
tonsättare, som skrivit åtskilliga populära
solosånger i en enkel och melodiös stil. Led.
av Mus. ak.
Myrbäck, Karl David Reinhold,
f. 1900. Prof, i jäsningskemi vid Sthlms
högskola sedan 1932.
Myrdal, Karl Gunnar, f. 1898.
Nationalekonom, prof, vid Genéve-skolan (se
d. o.!) sedan 1930.
Myresjö. Socken i Jönköpings län (Östra
härad). 750 inv. (1932).
Myrgäster el. m y r m e k o f i’l e r.
Främmande insekter, som leva i myrornas
bon. M. äro dels snyltgäster, t. ex. vissa
skalbaggar och fjällborstsvansar, dels
omhuldade av myrorna som husdjur, emedan
de avsöndra en söt vätska, som dessa tycka
om, t. ex. blad- och sköldlöss samt en del
skalbaggslarver.
Myria’d (av grek. myria’s - tiotusen).
Otalig mängd.
Myri’ca. Växtsläkte (fam. Myrica’ceoe).
M. äro buskar el. träd med blommor i
hängen och oftast styva, enkla blad. M.
ga’le (Pors) är en låg buske med stark,
aromatisk lukt, som förekommer i kärr o.
dyl. över större delen av Sverige.
Myrica’ria. Växtsläkte (fam.
Tamarica’-cece) med en sällsynt sv. art, M. germa’nica
(K 1 å d r i s), en gråaktig buske med
barrlika blad och röda blommor.
Myricy’lalkohol. En alkohol av
sammansättningen C30 H«i OH, vars
palmitinsyre-ester bildar huvudbeståndsdelen i vax.
Myriophy’llum. Växtsläkte (fam.
Ha-lorrhagid^ceoe). M. äro vattenväxter med
små, enkönade blommor och kransvisa blad.
3 sv. arter finnas.
Myrio’poda. Se Tusenfotingar!
MyrPstica. Se Muskot!
Mu’ritzsjön. Tysklands största insjö,
med 115 kvkm nästan hälften så stor som
Siljan. M. är belägen i s.
Mecklenburg-Schwerin och har avlopp till Elbe.
Myrkottar (Pholido’ta}. En ordn.
egendomliga däggdjur, närmast släkt med
jordsvinen. Kroppens översida är täckt av
tak-tegellikt lagda hornfjäll, nosen är långt
utdragen med mycket liten munöppning.
Tänder saknas. M. äro nattdjur, som leva
av myror och termiter och förekomma i
Afrika och s. Asien.
Myrlejonsländor (Myrmeleo’ntidoe). En
fam. trollsländelika Nätvingar med
långa, smala vingar. Larven kallas
myrlejon och gräver i sand trattformiga
gropar, i vars botten han gräver ned sig,
så att endast de stora käkarna synas, och
lurar på insekter, särsk. myror, som råka
falla ned i gropen.
Myrlilja. Sv. namn på Narthe’cium
ossi’fragum.
Myrmalm. Järnoxidhydrat (järnockra),
som mer el. mindre uppblandat med främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
