Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrosin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4527
Myrosi’n—Myrätarpungd j ur.
4528
Svartbruna m. (Formi’ca fu’sca).
Även andra m. hålla ofta slavar, som de få
genom att röva larver och puppor ur andra
myrors bon. — Se även Bladskära
r-myror! — Litt.: N. Holmgren: Termiter
och myror (1911). G. Adlerz: Myrornas
liv (1913).
Myrosi’n. I senapsfrö förekommande
enzym, som spjälkar myronsyra i druvsocker,
surt kaliumsulfat och senapsolja.
Myrpiggsvin (Echi’dnidce). En fam.
Kloakdjur med smal, naken, långt
utdragen nos, masklik tunga och breda
gräv-klor. Tänder saknas; i st. finnas i gommen
bakåt riktade horntaggar. Ryggsidan bär
talrika taggar. Hela djuret påminner
något om en igelkott och rullar även ihop sig,
om det angripes. M. leva huvudsakligen av
myror och termiter. De finnas i
Australien, på Tasmanien och Nya Guinea. De till
SVARTTAGGIGT MYRPIGGSVIN (Zaglossus).
Fotografi.
höra två släkten, Echi’dna och Zaglo’ssus
(el. Proechi’dna). Det senare förekommer
blott på Nya Guinea, och dithörande m. ha
längre nos och färre tår än de övriga.
My’rra el. m y r r h a. Den stelnade
saften av C ommi’phor a-arter (fam.
Bursera’-cece). M. är ett gummiharts och innehåller
2—8 o/o av en eterisk olja. Den användes
förr som läkemedel, vid balsamering m. m.
och brukas ännu i Orienten, däremot föga
i Europa.
My’rrhis. Växtsläkte (fam.
UmbellPfe-roe). I Sverige finnes odlad och förvildad
M. odora’ta (Spansk körvel), en
hög
växt ört med vita blommor, findelta,
mjuk-håriga blad och stark anislukt.
Myrslokar (Myrmecopha^idoe). En fam.
inom däggdjursordningen Xena’rthra. M.
ha långt utdragen nos med mycket liten
MYRSLOK. Fotografi.
munöppning, lång, masklik tunga,
gräv-klor på framfötterna och lång svans. M.
sakna tänder. De leva av myror och
termiter. M. förekomma alla i Syd-Amerika
och fördelas på tre släkten med vardera
en art. En av dem, Dvärgmyrsloken,
lever helt och hållet i träden.
Myrsyra. Organisk syra av
sammansättningen HCO2H. M. är en frätande vätska
med stickande lukt (kokpunkt 100,6°) och
ingår i den av myror och brännässlor
avsöndrade vätskan. Salterna kallas f o
r-m i a’t.
Myrta’ceae. Växtfamilj omfattande c:a
3 000 arter. De äro ständigt gröna träd el.
buskar, oftast med läderartade blad. Hit
höra flere kryddväxter, t. ex. kryddnejlika
och kryddpeppar. En del, bl. a. arter av
släktet My’rtus odlas som prydnadsväxter.
Myrten. Sv. namn på JfyVtws-arter.
Myrti’llus. Se Vaccinium!
My’rtus. Växtsläkte (fam. Myrta’cece),
med ett 60-tal tropiska el. subtropiska
arter. Mest bekant är den i
Medelhavsområdet inhemska M. commu’nis (M y r t e n),
varav en småbladig form ofta odlas i
kruka och användes vid brudklädsel.
Myrägg. Se Myror!
Myrätarpungdjur (Myrmeco’bius). Ett
släkte i s. och v. Australien förekommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
