Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mysksvin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4531
Mysksvin—Myt.
4532
Mysksvin. Se Navelsvin!
Mysore [majså’9]. 1. Britt, lydstat i s.
Britt. Indien, med 76 000 kvkm något
mindre än Svealand. 5 860 000 inv. (1921). 2.
Stad i M. 1, med ett berömt slott. 84 000
inv. (1921).
Myssjö. Sceken i Jämtlands län (Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag). 1 191 inv.
(1932).
Myste’rier (lat. ministe’rium =
gudstjänst) el. mysteriespel. 1.
Hemlighetsfulla gudstjänster, som särsk.
förekom-mo under antiken. De firades vanl. i
strängt slutna kretsar och hade ofta
karaktären av religiösa skådespel. Berömda bl.
de grekiska m. voro de elevsinska och
or-fiska. Under hellenistisk tid fingo andra
m. insteg, varvid till m. anknöt sig dyrkan
av bl. a. Kybele, Isis och Mithra. (Jfr
Demeter, Elevsis!). 2. Benämning
på de medeltida skådespel, vilka ha
utvecklats ur den dramatiskt betonade kat.
gudstjänstritualen. Den första
utvecklingsformen var det liturgiska
dramat, som utfördes av prästerna vid
vissa högtider inom kyrkorna och på
grundval av helgdagens bibeltext (t. ex.
kvinnorna vid Kristi grav på
påskdagsmorgonen). Dessa dramatiska
framställningar blevo småningom mer omfattande
och krävde större personal,
scenanordningar och teatermaskineri. De utflyttades
därför utanför kyrkorna till öppna platser
el. särskilda lokaler och omhändertogos av
särskilda gillen och skrån. Samtidigt med
att de religiösa skådespelen frigjordes från
kulten, vidgades motivkretsen; man valde
även andra ämnen av mer el. mindre
utpräglat religiös natur. Ofta infördes
många rent realistiska och humoristiska
scener. Bland m. kan man särskilja 1) m.
i inskränkt bemärkelse el. b i b e 1 d r
a-m a t, som hämtar sina motiv från de
bibliska berättelserna (t. ex. »Adamsspelet»
fr. 1100-talet. vilket uppförts framför
kyrkporten); 2) miraklet el.
mirakelspelet, som är en dramatiserad
helgonlegend (t. ex. »Sankt Niklasspelet»
av J. B o d e 1, omkr. 1200); 3) m o r a 1
i-t e’t e n, som oftast är en sedelärande
allegori (t. ex. »Det gamla spelet om
Envar») ; och 4) profan mysteriet, som
tar upp något världsligt ämne, vanl. med
religiös el. moraliserande anstrykning (t.
ex. »Kejsaren som dödade sin brorson», fr.
1400-talet).
Myste’rium (lat. av grek. myste’rion av
my’ein = inviga i hemliga
kulthandling-ar). 1. Se Mysterier! 2. Något
hemlighetsfullt, oförklarligt. — M ysteri ö’s,
hemlighetsfull, oförklarlig.
Mystici’sm (grek. my’ein = tillsluta,
nämligen ögonen). Åskådning, som är
genomträngd av mystik.
Mystifie’ra (fransk, mystifier). Gäcka,
föra bakom ljuset. — Mystifikati o’n,
försök att föra bakom ljuset.
Mysti’k (grek. mystiko’s = hörande till
mysterierna). Ett innerligt försjunkande
i och ett omedelbart upplevande av det
översinnliga. Olika arter av m. beskrivas från
en intensiv känsla av det gudomligas
realitet och närhet till en extatisk upplevelse av
den egna personlighetens
»sammansmältande» med gudomen och »alltet». Exempel
på m. erbjuda vissa känslobetonade
riktningar av kristendomen, de indiska
religionerna, nyplatonismen, Böhmes och
Swe-denborgs läror. — Ordet m. användes även
i en allm. bet. av hemlighetsfullhet o. dyl.
—■ M y’s t i k e r, person som hängiver sig
åt m. — My’stisk, samhörande med m.,
hemlighetsfull, egendomlig, konstig.
Mystä’r (fransk, mystére). Bet.
hemlighet.
Myt (grek. niy’tos = uppdiktad
berättelse). I allm. en sägen om ngt i
gudavärlden; falsk historia, osanning. — M y’t i s k,
som tillhör myten. —- Mytologi’,
sammanfattningen av ett el. flera folks myter
el. kunskapen om dessa. — M y t o 1
o’-g i s k, som hänför sig till mytologien.
Litt.: E. Lehmann: Myter och sagor på
väg genom världen (1925). J.
Charpen-tier: Indiska myter och sagor (1925). H.
O. Lange: Egyptiska myter och sagor
(1925). K. Rasmussen: Grönländska
myter och sagor (1926). Cl. Lindskog:
Grekiska myter och sagor (1926). V. Grön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
