Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4535
Månar—Månsson.
4536
Månar, d r a b a’n ter el. s a t e
1-1 i’t e r. Himlakroppar av mindre
storlek än jorden, som kretsa omkring
planeterna och åtfölja dessa vid deras gång
omkring solen och genom rymden. I vårt
solsystem är de kända m:s antal 27, av
vilka 10 tillhöra Saturnus, 9 Jupiter, 4
Uranus, 2 Mars, 1 Neptunus och 1
jorden. I regel röra sig m. i samma riktning
som planeterna och mer el. mindre i
samma plan, men vissa undantag från regeln
uppträda bland de yttersta planeternas m.
Måncykel. Den period av 235
månomlopp (19 år, 2 tim. och 4 min.), efter
vilken nytändningarna åter komma på
samma datum.
Måndag (övers, av lat. di’es Lu’nce =
månens dag). Den efter månen uppkallade
andra dagen i veckan.
Månen (lat. Lu’na). Namn på jordens
måne, den oss närmaste av de stora
himlakropparna. M:s avstånd, som i medeltal
är 384 000 km, växlar mellan gränserna
357 000 och 407 000 km. Dess omloppstid i
banan är 27 dagar, 7 tim., 43 min. och 11,5
sek. Då rotationstiden omkr. axeln är lika
lång, kommer m. med undantag av de små
modifikationer, som uppstå till följd av
en svängande rörelse omkring
förbindelselinjen mellan jordens och månens
medelpunkter, att ständigt vända samma sida
mot jorden. M:s diameter är 2/7 av jordens
el. 3 470 km, dess yta V13, dess volym
1/50 och dess massa Vsi av jordens. Dess
yta är relativt taget starkare kuperad än
jordens, i det att de högsta bergen nå upp
till nära 9 000 m över slätternas nivå.
Ringberg, som erinra om vulkankratrar
men äro vida större, förekomma till ett
antal av minst 50 000. Då vatten och
lufthölje saknas på m., kan man utgå ifrån
att levande varelser ej heller kunna
finnas på denna himlakropp.
Månförmörkelser. Se
Förmörkelser!
Mångbyggare. Sådana växter, som ha
en del blommor enkönade, en del
tvåkö-nade. Jfr Polygamia!
Mångård. Se H a 1 o!
DEL AV MÅNENS YTA.
Fotografi.
Måns (fsv. Mongs, Man[g]s av äldre
Mognus = Magnus). Kortform av M a
g-n u s.
Månsarp. Socken i Jönköpings län
(Tve-ta härad). 1 620 inv. (1932).
Månsbo. Kloratfabrik i Avesta
(Kopparbergs län) med tillverkning av bl. a.
karbid och klorsyrat kali.
Månsing. Se Monsing!
Månsson. I. Nils M. (i S k u m p a r p),
f. 1776, d. 1837. Riksdagsman och
vältalare, led. av bondeståndet 1810—35. Han
var en hängiven ivrare för folkupplysning
och har därför kallats »Ljusets bonde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
