Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mästersångare ... - Möbelkonst - Möbelstilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4551
Mästersångare—Möbelstilar.
4552
Mästersångare (tysk. Meistersänger). I
Tyskland benämning på borgerliga
konstlyriker, som uppträdde mot medeltidens
slut och i litteraturen avlöste de ridderliga
minnesångarna (se Minnesång!). De
sammanslöto sig i ett slags litterära
akademier el. skr ån, där de efter invecklade
regler skrevo religiös och didaktisk poesi.
Deras diktning var närmast ett
konsthantverk oeh saknar större litterärt värde.
Bland m., som till sitt borgerliga yrke till
största delen voro hantverkare, är
skomakaren Hans Sachs den mest berömde.
Mästersångarna i Nurnberg. Opera av
R. Wagner (1868, Sthlm 1887).
Mätarfjärilar (Geometri’dee}. En grupp
Fjärilar med spenslig bakkropp och
under vila i regel utbredda vingar.
Larverna ha endast två par bukfötter nära bakre
ändan och röra sig därför på ett
egendomligt sätt, som gett anledning till namnet
m. De hålla sig ofta fast med bukfötterna
och sträcka kroppen rakt ut. Flera arter
äro skadedjur, t. ex.
Krusbärsmäta-r e n och Tallmätaren.
Mätbrev. Officiell handling utvisande ett
handelsfartygs avgiftspliktiga
nettodräk-tighet, grundad på av skeppsmätare
utfärdat mätningsbevis.
. Mätglas el. mens u’r. Graderat, oftast
cylindriskt glaskärl för uppmätning av
vätskemängder.
Mätinstrument. Se
Elektricitets-mätare, Måttverktyg!
Mätning av fartyg. Se
Skeppsmätning!
Mätress. Se Mait re!
Mättade föreningar. Organiska
föreningar, mellan vars kolatomer endast enkla
bindningar förekomma. Motsats:
omättade föreningar. Jfr Valens!
Möbelkonst. Se Möbelstilar!
Möbelstilar. I äldre tider ingick
möblemanget i stor utsträckning i den fasta
rumsinredningen. Blott enstaka lösa
möbler (särskilt stolar och kistor) förekommo.
I dessas utsmyckning spåras emellertid
ofta för tiden karakteristiska stildrag. De
romanska rundbågarna på kyrkstolen (fig.
1) och den gotiska ornamentiken på den
snidade kistan (fig. 2) återgå sålunda på
de särskilt för den medeltida
byggnadskonstens utmärkande gotiska och r
o-m a n s k a stilarna.
Med renässansens genombrott (i
Sverige under den yngre Vasa-tiden, fr.
slutet av 1500-talet) börjar dock
möblemanget alltmer lösgöra sig ur den
väggfasta rumsinredningen. Ett karakteristiskt
prov på denna tids svenska möbelkonst,
som stod under starkt holländskt
inflytande, är det strängt arkitektoniskt
uppbyggda, om fasaden på ett renässanspalats
erinrande skåp, som avbildas å fig. 3.
Renässansens efterträdare, barocken,
utbildades i Frankrike under 1660-talet
och kännetecknas framför allt av sin
rikare och yppigare ornering, i viss
utsträckning även av de svängda linjernas
och buktiga ytornas framträngande på
de rakas och planas bekostnad. Under
denna tid bragtes också det s. k. marketeriet
el. träinläggningskonsten till sin
fulländning.
Den frigörelse från konstruktiva och
arkitektoniska principer, som gjort sig
gällande redan under barocken, vann med r
o-k o k o n fullständigt överhand.
Barockstilens tunga prakt avlöstes nu av en lätt och
läcker elegans i former och färger. Den
stränga symmetrien vek för en friare
hållning, och de svängda linjerna blevo
fullständigt förhärskande. Liksom barocken
är rokokon en väsentligen fransk
stilriktning, och de franska impulserna förhärska
även i Sverige. Dock har den eng. rokokon,
Chippendale-stilen, med dess
större enkelhet och måttfullhet och dess
dragning åt klassicistiskt håll övat ett
märkbart inflytande på västsvensk möbelkonst.
Under påverkan av de nyklassiska
stilideal, som på 1760-talet började vinna
insteg i den europ. kulturen, framträdde även
inom möbelkonsten en antikiserande
strömning. Dess första fas brukar
benämnas Louis XVI:s (seize)stil.
Linjerna rätas, det konstruktiva draget
fram-häves åter, och rokokons elegant
naturalistiska ornamentik ersättes av en mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
