Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4559
Mörrum—Mösvatn.
4560
A d o 1 f G ö r a n M., f. 1773, d. 1838.
Statsråd, politiker. Vunnen för den franska
revolutionens författningsidéer tillhörde han
under Gustav IV Adolfs tid oppositionen
och fick efter statsvälvningen 1809 stort
inflytande på behandlingen av
representationsfrågorna. 2. Karl Otto M., f. 1781,
d. 1868. Militär. Genom ett djärvt
personligt ingripande bidrog han verksamt till
Karl Johans konungaval. 3. Karl G u
s-taf Hjalmar M., f. 1794, d. 1837.
Militär, målare. Han studerade konst bl. a. i
Rom och har i etsningar återgivit romerskt
folkliv. Bland hans större tavlor märkes
K alab aliken i Bender. 4. Karl Axel
Hampus M., f. 1854, d. 1917. Professor
i kemi och farmaci vid Karolinska
institutet sedan 1886, dess rektor sedan 1868.
Led. av Vet. ak. 5. Carl Thore M., f.
1864. Professor i medicinsk och
fysiologisk kemi i Uppsala 1909—1929. Led. av
Vet. ak. 6. Karl Birger M., f. 1867,
d. 1930. Skönlitterär förf., reseskildrare
med motiv bl. a. fr. Söderhavsöarna. 7.
Karl Axel Göran M., f. 1868.
Ämbetsman. M. var liberal led. av A. K.
1911—12, blev expeditionschef i
jordbruksdepartementet 1913, statssekreterare där
1917 samt landshövding i Hallands län
1920. Led. av Lantbr. ak. 8. Marianne
M., f. 1895. Dotter till M. 6, uppskattad
romanssångerska (sopran), som konserterat
såväl i Sverige som i utlandet. M. blev
1928 hovsångerska.
Mörrum. Socken i Blekinge län (Listers
härad). 4 328 inv. (1932).
Mörrumsån. Vattendrag i mell.
Småland och v. Blekinge med källor i
Jönköpings län och mynning i Östersjön. M.
genomflyter ett flertal småländska sjöar
men bär först från sjön Åsnen namnet M.
M. är Blekinges förnämsta vattendrag och
bildar i landskapets skogsbygd de viktiga
utbyggda fallen vid Hemsjö (se
Sydsvenska K r a f t a k t i e b o 1 a g e t!).
Medelvatteneffekten beräknas till 48 000
hkr, varav 12 600 utnyttjats (1931). I åns
nedre lopp bedrives ett betydande laxfiske
(»Karlshamnslax»), Längd: omkr. 175 km.
Mörsare (tysk. Mörser av mor sen =
stöta sönder). Förr benämning på ett slags
artilleripjäser med mycket krökta
kulbanor; numera bet. ordet kastpjäs i
allmänhet (detsamma som h a u b i t s). Se
bildsidan till art. Kanon!
Mörsil. 1. Socken i Jämtlands län
(Undersåkers och Offerdals tingslag). 1 630
inv. (1932). 2. Sanatorium i M. 1, 329 m.
ö. h., för lungtuberkulösa.
Mört (Leuci’scus ru’tilus). En art
Karpfiskar med 40—45 fjäll längs
sidolinjen och 15—-30 cm lång. M. är vanl.
i insjöar och längs östkusten och användes
mest som agn. Till samma släkte höra I d,
F ä r n a och S a r v.
Möss. Se Råttsläktet!
Mösseberg. Ett platåformat berg i mell.
Västergötland, n. v. om Falköping, 326 m.
ö. h. Det är uppbyggt av lagrade
bergarter, och sluttningarna äro branta och
skogbeklädda. På s. ö. sluttningen ligger en
mycket besökt vattenkuranstalt.
Mösspartiet el. mössorna,
nattmössorna. Politiskt parti under
frihetstiden. På 1738—39 års riksdag gåvo
de krigslystna öknamnet
nattmössor åt Arvid Horn och dem, som
med honom drevo en fredsvänlig
politik, varemot de själva kallade sig
hattar. Från denna tid blev m.
vedertaget partinamn. Det första m., som
florerade under 1740-talet, brukar kallas
det äldre m., till skillnad från det på
1750-talet återuppståndna m., som kallas det
yngre. Det förra var mer aristokratiskt,
det senare mera demokratiskt. M. arbetade
för en fredlig utrikespolitik, sparsamhet i
statshushållningen, försiktighet i
bankpolitiken, räfst med underslev, utvidgad
tryckfrihet samt en friare näringslagstiftning.
Särskilt kämpade det yngre m. för dessa
mål. M. upplöstes liksom hattpartiet vid
1772 års statsvälvning. Jfr
Hattpartiet!
Mösvatn. Insjö i s. Norge (Telemark
fylke), 914 m. ö. h. Genom Måne elv med
fallet Rjukan har den avlopp till
Tinn-sjön. M. är numera reglerad för att förse
de stora anläggningarna vid Rjukan med
erforderligt vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
