Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nafta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4563
Nafta—Nai’v.
4564
Nafta. Se Bergolja!
Na’ftali. Son till patriarken Jakob och
Rakels tjänarinna Bilha, stamfader för
israelitiska stammen N.
NaftalPn. Cykliskt kolväte av
sammansättningen CioHs- N. finnes i stenkolstjära
och erhålles vid fraktionerad destillation
av denna. Det bildar glänsande kristaller,
som smälta vid 80° och förgasas vid 218°.
N. användes till framställning av
färgämnen samt som malmedel.
Naftasyndikat, a. b. Bolag i Stockholm,
grundat 1928, aktiekapital 2 mill. kr. N.
ombesörjer försäljningen av rysk bensin
och olja i Sverige och har uppbyggt en
omfattande distributionsorganisation, vars
viktigaste centrum är Hälsingborg.
Nafte’ner. Mättade kolväten av den
allmänna formeln Cn lUn, som förekomma i
bergolja, särskilt den ryska. Det
viktigaste är hexametyl e’n, Ce H12.
Nafto’1 el. oxinaftalin. Två isomera
kem. fören. av formeln Cg H4 : C4 H3 (OH).
Båda bilda färglösa kristaller med om
kar-bolsyra påminnande lukt. De användas för
framställning av en rad färgämnen (n a
f-tolgrönt m. fl.).
Nafty’lami’n. Aminoderivat av naftalin
av sammansättningen C10 H7 NH2 med stor
användning inom färgämnesindustrien.
Na’gano. Stad i Japan (mell. Hondo),
med stor råällketillverkning. 74 000 inv.
(1930).
Na’gaoka. Stad i Japan (n. v. Hondo).
58 000 inv. (1930).
Na’gas. Betydande folkgrupp i
berglandet mellan Brahmaputra och övre
Chind-win i Assam. N. tillhöra tibeto-burmanska
grenen av indo-kinesiska språkgruppen.
Deras kultur, som är en av de
ålderdomligaste i Bortre Indien, har många drag
gemensamma med de malajiska folkens
kulturer, och även rastypologiskt göra sig
malajiska element starkt gällande hos n.
liksom hos vissa stammar i franska
Indo-Kina.
Na’gasaki. Hamnstad i Japan (v.
Kiu-shiu), med stora skeppsvarv. Fr. N. utgå
ångbåtslinjer till Öst-Asiens stora hamnar,
fr. Vladivostok i n. till Hongkong i s.
204 000 inv. (1930).
Nagell, T r y g v e, f. 1895. Prof, i
matematik i Uppsala sedan 1931.
Nagelört. Sv. namn på Dra’öa-arter.
Naglar. N. äro analoga med klor och
hovar. De omges av ett hudveck,
nagelfalsen, som baktill når över n. och
bildar nagielbandet. Under detta ligger
nagelroten, från vilken n. tillväxer,
varvid den småningom förhornas. I den
vita halvmånen närmast roten är
förhor-ningen ännu ofullständig. N. vilar på ett
jämnt överhudslager, nagelbädden. Om n.
få växa fritt, bli de småningom böjda och
korkskruvsvridna.
Nago’rnyj-Karaba’g. Autonomt område
inom sovjetrepubliken Aserbeidsjan, med
4 600 kvkm lika stort som Gästrikland.
129 000 inv. (1929), nästan uteslutande
armenier.
Nagoya [na’gåja]. Fabriksstad i Japan
(s. Hondo), med stor porslins-, textil- och
konstindustri m. m. 907 000 inv. (1930).
Nagpur [nagpo’o]. Stad och järnvägsknut
i mell. Britt. Indien (Centralprovinserna),
huvudstad i Centralprovinserna. 215 000
inv. (1931).
Nagy-Kikinda [nadj-ki’kinda]. Se V
e-lika Kikinda!
Nagy-Körös [nadj-kö’rösj]. Stad i mell.
Ungern, med kvarnindustri. 28 500 inv.
(1930).
Na’hum (hebr.). Bet. tröstare. En av de
mindre profeterna i G. T., som levde i
slutet av 600-talet.
Na’in. Gammaljudisk stad i n. Palestina
(Galiléen), nu endast en by.
Nairn [n£e’on]. Grevskap i n. Skottland.
Nairo’bi. Stad i Britt. Öst-Afrika vid
Ugandabanan, huvudstad i Kenyakolonien,
belägen 1 675 m. ö. h. N. har till stor del
modernt europ. prägel. 52 000 inv. (1929),
varav omkr. 4 400 européer.
Nai’v (fransk, naif av lat. nati’vus =
medfödd, naturlig). Naturlig, omedelbar,
uppriktig; stundom i klandrande mening:
barnslig, enfaldig. — N a i v i t e’t,
naturlighet; enfaldighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
