Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4581
Nationalparker—Nationalsocialism.
4582
NATIONALMUSEUM I STOCKHOLM.
tens konstsamlingar och Statens hist. mus.
Det grundades 1794 och överflyttades 1866
till sin nuvarande byggnad, uppförd 1850—■
63 efter ritningar av den tyske arkitekten
F. A. Stiiler. Samlingarna äro uppdelade
på tre huvudavdelningar: 1) avd. för
målar- och bildhuggarkonst; 2)
handtecknings- och gravyravd.; 3) avd. för
konsthantverk.
Nationalparker. För det allmännas
räkning avsöndrade områden, där naturen
fridlysts för varje ingrepp från människans
sida. Svenska riksdagen fattade år 1909
beslut om avskiljande av nio områden
såsom n., näml. Stora Sjöfallets,
Sarjeks, Abisko, Peljekajse
(Lappland), Sonfjällets (Härjedalen),
Hamra (Gävleborgs län), Ängsö
(Mälaren), Garphytte (Örebro län) samt
Gotska sandöns n. Genom senare
riksdagsbeslut ha tillkommit Dalby
hage (Malmöhus län), Vadvetjåkko
(Lappland), Norra K v i 11 (Småland)
samt ön Jungfrun i Kalmarsund. Jfr
Naturskydd! Litt.: C. J. Anrick: Våra
svenska nationalparker (1927).
National Provincial Bank [nae’sjonol
provi ’nsjol baenk]. Bank i London, en av
Englands fem storbanker, grundad 1833,
aktiekapital 9,5 mill. p. st., inlåning 263 mill.
p. st. el. 4 776 mill. sv. kr. (1932; enl. den
gamla kursen 1 p. st. = 18,16 kr.). Banken
har 1 650 filialer.
Nationalråd. Namn på den folkvalda
avdelningen av Österrikes och Schweiz’
folk-representationer. Österrikes n. består av
183 ledamöter, valda på 4 år. Schweiz’ n.
består f. n. av 94 ledamöter, valda på 3 år.
Nationalsocialism. Politisk riktning med
utpräglat antisemitiskt och
antikapitalis-tiskt program, förordnande statsingripande
till de obemedlade klassernas skydd och
produktionsmedlens förstatligande. I
motsats till marxismen bygger n. på
nationalistisk grund och bekämpar energiskt
socialismens och kommunismens
internationella idéer. Den nationalsocialistiska
rörelsen har vunnit sin starkaste utbredning i
Tyskland, där under österrikaren Hitlers
ledning Nationalsocialistiska
tyska arbetarpartiet (tysk.
Na-tionalsozialistische deutsche Arbeiterpartei)
bildades 1919. Rörelsen vann först terräng
i Syd-Tyskland (Bayern, Thuringen,
Mecklenburg) och fäste uppmärksamheten på sig
genom ett misslyckat kuppförsök i
Munchen 1923. Den ekonomiska nöden och
missnöjet med skadeståndsbetalningarna
gåvo partiet vind i seglen. Vid
riksdagsvalet 1930 erhöll N. T. A. P. 107 mandat, och
vid valet 1932 erhöll partiet 230 platser i
riksdagen, och i flera av småstaternas
lantdagar ha nationalsocialisterna (»nazi» el.
»nazis») erhållit övervikt. Deras
obstruk-tionspolitik i riksdagen, stormiga
propaganda och genom militärt organiserade
formationer med hakkors som emblem och
bruna blusar som uniform (»stormtrupper»
och »skyddsstaf etter») utövade
terroris-tiska verksamhet ha försatt partiet i
strids-ställning till särskilt mellan- och
vänsterpartierna, och rikspresident v. Hindenburg
fann sig efter valen 1932 föranlåten att
avvisa partiets anspråk på ledningen inom
riksregeringen. Bland ledarna märkas
förutom Hitler, dr Frick, dr Goebbels och
kapten Göring. Partiets officiella huvudorgan
är den i Munchen utkommande tidningen
Völkischer Beobachter. Den
nationalsocialistiska rörelsen har utom Tyskland
vunnit utbredning i flera länder, bl. a. i
Österrike, där den efter hemvärnsrörelsens
sönderfall vunnit terräng. I Sverige har ett
nationalsocialistiskt parti första gången
deltagit i valrörelsen 1932. Jfr Hitler!
Litt.: Theodor Heuss: Vad vill Hitler?
(1932). E. Arrhén: Hitler, tysk
nationalism och nationalsocialismen (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
