Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natrolit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4589
Nattsmyg—Nature morte.
4590
ga honung ur blommorna som dessa.
Larverna leva i sötvatten, en del omge sig
med en hylsa, på vilken sand, pinnar o. dyl.
fastklibbas (husmaskar).
Nattsmyg. Se
Fjällborstsvan-s a r!
Nattugglor (Sy’rnium). Ett släkte
Ugglor, som sakna örontofsar. N. äro
nattdjur och leva av råttor, sorkar,
småfåglar o. dyl. Hit höra bl. a.
kattugglan, lappugglan och s 1 a g u g
g-1 a n.
Nattvarden. Den kristna kyrkans
sakramentala måltid. Paulus uppgiver, att
n. instiftats av Jesus vid hans sista
måltid med lärjungarna (1 Kor. 11 kap.).
Denna måltid skildras i Matteus 26 kap.,
Mar-cus 14 kap. och Lukas 22 kap. I den
ur-kristna församlingen kan man urskilja
två huvudtyper i den gudstjänstliga
måltiden. Den ena, med vilken den kristna
kyrkans nattvardsfirande närmast
sammanhänger, lägger huvudvikten vid Kristi
döds betydelse och den enskilde
natt-vardsgästens förening med honom (1 Kor.
10 kap. 26 v.). Dessutom gör sig en annan
tankegång gällande, där en glad
förväntan av Kristi snara återkomst har spelat
huvudrollen (Apg. 2 kap. 46 v.).
Betydelsefull för n:s historia blev offertanken.
Under gammaltestamentligt inflytande
uppkom redan på 200-talet den
uppfattningen, att prästen i nattvarden frambär
Kristi lekamen och blod som
försoningsoffer för församlingens synder (m ä s s o
f-f e r). En följd av denna uppfattning blev
läran om förvandlingen el. t r a n s s u
b-stantiationen. Denna innebär, att
brödets och vinets substans genom
invigningen el. konsekrationen förvandlas till
Kristi lekamens och blods substans
(fastställd av påven som kyrklig dogm 1215).
I den kat. kyrkan få lekmännen endast
åtnjuta brödet (hostian). Luther bröt med
mässoffertanken och förvandlingsläran
men framhäver starkt Kristi verkliga
närvaro i nattvarden. Av de övriga
reformatorerna uppfattade Zwingli n.
uteslutande som en åminnelsemåltid, under det
att Calvin betonar, att n. förmedlar en
andlig kraft från den himmelske Kristus.
Nattviol. Sv. namn dels på He’speris
matrona’lis, dels på Platanthe’ra bifo’lia.
Natura’lia non sunt tu’rpia (lat.). Bet.
det naturliga är icke skamligt. Ett
slagord inom den gamla kyniska filosofien.
Natura’lier. Naturvetenskapliga
musei-föremål såsom djur, växter, mineral o. dyl.
Naturalisatio’n. Förlänande av full
medborgarrätt åt utlänning. — N a t
u-r a 1 i s e’r a, förläna medborgarrätt.
Naturali’sm. 1. Den filosofiska
riktning, som anser naturen vara det
ursprungliga och allena existerande, vilket
ej kan härledas ur något annat. Det
andliga fattar n. som beroende av och i
analogi med naturprocesser. Det sedliga är
för n. det naturenliga. Historien är att
betrakta som ett naturförlopp. N.
framträder stundom i form av en panteistiskt
religiös dyrkan av naturen som det
gudomliga. 2. Den riktning inom
litteraturen och konsten, som strävar att
troget återgiva verkligheten utan att
undvika mörka, motbjudande och rent av
vidriga sidor därav. Med n. i egentlig och
urspr. mening förstår man den
litteraturriktning, som genomfördes av Zola och
hans anhängare. Dessa betraktade den
skönlitteräre författarens verksamhet och
metoder i analogi med
naturvetenskapsmannens. På grundval av ett noggrant
insamlande av fakta skulle förf, skildra
och beskriva samtidens liv och undersöka
de lagar, som gälla för detta. Denna n.
kan betraktas som ett utslag av
positi-vismen och 1800-talets
naturvetenskapliga anda. I Sverige var Strindberg under
80-talet den främste målsmannen för n.
(t. ex. i dramat »Fröken Julie»).
Natu’raprestatio’n. Betalning i form av
varor el. arbete. Jfr In natur a!
Nature’ll (fransk, naturel). Sinnesart,
skaplynne.
Nature morte [-ty’r mårrt] (fransk; tysk.
Stilleben). Bet. egentl. död natur. Inom
målarkonsten beteckning för framställningar
av livlösa föremål, t. ex. maträtter, frukter,
villebråd, blommor, glas, böcker o. dyl.,
vilka grupperats till en kompositionell
enhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
