Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturfilosofi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4593
Naturvetenskaper—Na’utisk-meteorologis ka byrån.
4594
och växtarter, områden med ursprunglig
el. märklig natur o. dyl. I Sverige
uppträdde P. A. Säve och A. E. Nordenskiöld
som förespråkare för n. omkring 1880.
Efter motion av Karl Starbäck tillkommo
1909 lagar om dels naturminnesmärkens
fredande, dels nationalparker.
Enskild person kan hos K. B. begära
fridlysning av naturminnesmärke. För bifall till
ansökningen erfordras tillstyrkande från
Vet. ak. Kgl. Maj :t kan, på framställning
av Vet. ak., för statens räkning låta
expropriera område till n. Jfr
Nationalparker, Svenska
Naturskyddsföreningen!
Naturvetenskaper. De vetenskaper, som
behandla naturen och dess lagar. N.
indelas i astronomi, fysik, geologi,
meteorologi, mineralogi, kemi, zoologi, botanik och
medicin, men talrika gränsområden
finnas.
Na’uen. Stad i Tyskland i n. Preussen
(prov. Brandenbur g), med stor station för
trådlös telegrafering, tysk central för de
transoceana radioförbindelserna. 10 000
inv. (1925).
Nauheim [na’uhajm] el. Bad N. Stad i
v. Tyskland i republiken Hessen, berömd
badort med salt- och kolsyrehaltiga
källor. I N. behandlas främst
hjärtsjukdomar. Badgästernas antal brukar stiga till
omkr. 40 000 årligen. 9 000 inv. (1925).
Na’ukratis. En av greker på 600-talet f.
Kr. grundad hamnstad i det forna
Egypten, belägen i Nildeltat. N. var före
Alexandrias tillkomst den viktigaste
orten för handelsutbytet mellan Grekland
och Egypten.
Naum. Socken i Skaraborgs län (Barne
härad). 836 inv. (1932).
Na’umann. I. Johann Gottlieb
N., f. 1741, d. 1801. Tysk tonsättare, av
Gustav III kallad till Stockholm, där han
komponerade flera med stort bifall
mottagna operor, främst Gustaf Vasa (1786;
med text av Kellgren och Gustav III). II.
Joseph Friedrich N., f. 1860, d.
1919. Tysk politiker, led. av tyska riksdagen
1907—11 och 1913—18. N. tillhörde de
kristna socialisterna samt ivrade mycket
för en politisk och social sammanslutning
av Mellan-Europa, framför allt i boken
Mittel-Europa (1915; sv. övers.
Mellan-Europa, 1917).
Naumann, Einar Christian
Leonard N., f. 1891. Limnolog, sedan 1929
prof, i limnologi i Lund och föreståndare
för Lunds universitets limnologiska inst. i
Lund och Aneboda.
Na’umburg (an der S a a 1 e). Stad i
Tyskland i s. Preussen (prov. Sachsen), vid
Saale, med domkyrka fr. 1200-talet. 29 000
inv. (1925).
Naumbu’rgia. Växtsläkte (fam.
Pri-mula’cece), ofta sammanfört med
Lysima’-chia och omfattande endast en art, den
gulblommiga vattenväxten N. thyrsiflo’ra
(T o p p 1 ö s a).
Na’uplia. Stad i Grekland på ö.
Pelo-ponnesos. N. var 1824—34 Greklands
huvudstad. Omkr. 4 000 inv.
Nauru’. ögrupp i Stilla havet, s. om
Marshallöarna, 20 kvkm. N., som utgör
ett britt, mandat, har rika fosfatlager
samt är en viktig station för trådlös
telegrafi. 2 700 inv. (1930), varav 150
européer och 1 100 kineser.
Nausi’kaa. I den grek, sagan dotter till
fajakernas konung Alkinoos. N. är känd
genom den berömda skildringen i
Odys-séns sjätte sång.
Nautgardstind. Fjälltopp i Jotunheimen
i s. Norge, 2 244 m. ö. h. med praktfull
utsikt.
Nautilus. Se Pärlbåtar!
Na’utisk (grek, nautike’ —
sjöfartskun-skap). Hörande till sjöväsendet.
Na’utiska längdmått. Speciella n. 1. äro
famn (= 1,829 m), kabellängd (=
185 meter), nautisk mil el. sjömil
(= 1 852 m). Jfr Mil!
Na’utisk-meteorologiska byrån. Sv.
statlig anstalt för väderlekstjänst. N.
överfördes 1921 till dels Statens
meteorologis k-hydrografiska
anstalt, dels Sjökarteverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
