Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4609
Nederländerna.
4610
A.B KAPTLJTOGRAFEN SThi-M
NEDERLÄNDERNA. Under havsnivån
liggande områden.
göres till större delen av förädling av
koloniernas råvaror, förnämligast till
livsmedel. Särskilt margarin är en mycket stor
exportartikel. Skeppsbyggeriet och
maskinindustrien äro betydande men
beroende av tyskt och belgiskt järn. Kol brytes
i Limburg. Diamanter från Syd-Afrika
slipas i Amsterdam. Hamnstädernas
läderindustri förädlar hudar från Indien och
Syd-Amerika. Handeln är till stor del
kolonialvaruhandel och transitohandel. N: s
förnämsta kund är Storbritannien.
Sveriges import fr. N. steg år 1930 till 66 mill.
kr., exporten dit till 57 mill. kr. —
Myntenheten är 1 gulden = 100 cents.
Samfärdsel. Havet och floderna ha
gjort holländarna till ett sjöfarande folk.
Landets handelsflotta var år 1931 till
storleken den 8:e i världen, och N. har större
utrikeshandel räknat på varje inv. än ngn
annan stat med undantag av Schweiz. Ett
sammanhängande nät av floder och
kanaler ombesörjer det mesta av inlandets
godstransport samt en del av
persontrafiken. Järnvägsnätet är i jämförelse med
Belgiens synnerligen glest (3 665 km år
1929) beroende på landets beskaffenhet,
och nyttjas mest för persontrafiken.
Internationell betydelse ha två från
Tysk
land kommande linjer, vilka ha sin
ändpunkt i Rotterdam och Vlissingen,
överfartsorter till England. Högst betydande
är — beroende på läget vid Rhens
mynning — genomgångstrafiken över N.
Flygtrafiken är högt utvecklad.
Religionen är dels reformert
protestantism (60 %), dels katolicism (40 %),
motsvarande landets gränsläge mellan v.
Europas stora religionsområden. N. har
ingen statsreligion, och statsskolornas
undervisning är konfessionslös.
Statsskick ocb politisk
indelning. Konungariket N. är en
konstitutionell monarki. Regenten delar den
lagstiftande makten med generalstaterna,
en riksdag, best, av två kamrar. Den
första (50 led.) väljes av provinsernas råd, den
andra (100 led.) genom allmän rösträtt av
landets män och kvinnor, med
proportionellt valsätt. N. indelas i 11 provinser.
Huvudstad: Haag. N. har dessutom fyra
städer, vilkas befolkningstal överstiga
100 000 inv.
Historisk översikt. Under
medeltiden lydde N: s södra delar under
Frankrike, de övriga under Tyskland, dock i en
tämligen fri ställning till detta land. Med
N. menades då ett betydligt större
område, omfattande ung. det nuv. Belgien och
Holland. I början av 1400-talet lades de
nederländska feodalstaterna under huset
Burgund och vid 1400-talets slut under
huset Habsburg. Under förra hälften av
1500-talet blomstrade N. i materiellt
avseende, Antwerpen blev Europas största
handelsstad, och ett starkt nationalmedvetande
uppstod. Aren 1572—1648 pågick det
nederländska frihetskriget mot Spanien.
Därunder skildes de södra katolska N.
(ung. det nuv. Belgien) fr. de norra
reformerta, som 1581 bildade republiken
Förenade Nederländerna vilken fortlevde
till 1795. De södra N., de s. k. spanska N.,
tillhörde Spanien till 1713, då de
över-gingo till Österrike (de österrikiska N.).
I samband med franska revolutionen
uppstod en ny republik, den Bataviska,
som bestod till 1806. Senare införlivades
N. för ett årtionde liksom tidigare de
österrikiska N. med Frankrike. Genom be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
