Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländska Guyana ... - Negrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4613
Nedre Ullerud—Negrer.
4614
göras i Högsta domstolen. N. j. består av
23 ordinarie och några extra revisionssekr.
Nedre Ullerud. Socken i Värmlands län
(Kils härad). 4 502 inv. (1932).
Nedre Österrike. Se Österrike!
Nedrustning. Se Rus tn in gsf
rå-gan!
Nedsehd. Annan stavning av N e d j d.
Nedskrivning. Bokföringsterm, bet.
reduktion av det värde som åsatts en
tillgång. N. användes ofta (mest oriktigt) i
samma betydelse som avskrivning.
Reduceras aktiers nominella värde i samband med
någon bolagsrekonstruktion talar man dock
alltid om nedskrivning.
Neergaard [ne’rgår], Niels T h o m
a-s i u s, f. 1854. Dansk politiker och
historiker, medlem av folketinget 1887—-90 och
sedan 1892 såsom representant för den
moderata vänstern. N. var 1908 stats- och
försvarsminister, 1909 och 1910—13
finansminister, 1920—24 stats- och finansminister
och 1926—29 finansminister i
Madsen-Myg-dals ministär. N. har bl. a. utgivit Under
junigrundloven (3 delar 1892—1916), en
framställning av Danmarks moderna
politiska historia.
Nees von E’senbeck [nes fån-],
Christian Gottfried Daniel, f. 1776, d.
1858. Tysk biolog, prof, i botanik i
Erlang-en. N. utgav talrika viktiga
växtsystema-tiska avhandlingar.
Nefri’dier. Se Seg mentalorgan!
Nefri’t (grek. nefro’s = njure). 1. Se
Njurinflammation! 2. Grönaktigt
mineral, som består av
natriumaluminium-silikat och användes till prydnadsföremål
av olika slag.
Ne’fud. Bet. Röda öknen. Sandöken i det
inre av n. Arabien, 700—1 000 m. ö. h. N.
består av ren sand, som bildar en
vågfor-mig yta med höga vågor på 10—20 m.
Negapata’m. Hamn- och handelsstad i
s. ö. Britt. Indien (prov. Madras). N. var
urspr. ett portugisiskt nybygge. 54 000 inv.
(1921).
Negatio’n (lat. nega’tio). Bet. nekande,
upphävande; ett nekande ord el. uttryck.
— Neg e’r a, neka, bestrida, upphäva.
Ne’gativ (lat. negati’vus). Bet. nekande.
Mots.: positiv. — N e g a t i’v el. n. bild,
se Fotografi! — N. elektricitet,
se Elektricitet! — Negativ i’sm,
se K a t a t o n i!
Negativa tal. Tal mindre än noll. N. t.
måste införas för att möjliggöra
subtraktion av ett större tal från ett mindre,
varvid n. t. uppstå. Det positiva tal, som, lagt
till ett n. t., ger noll, kallas n. t:s
absolutabelopp. —
Negativastorheter, storheter, som mätas med negativa
tal. Som exempel på n. s. kunna även
räknas skuldsummor.
Negera. Se Negation!
Negerfrö. Se Guizotia!
Negligé [-sje’] (fransk, négligé, egentl.
= vårdslösad). Lätt klädsel; morgon- el.
nattdräkt.
Neglige’ra [-sje’ra] (fransk, négliger).
Bet. försumma.
Negocie’ra el. n ego t ie’r a (lat.
nego-tia’re = driva handel). Bet. avtala,
underhandla, förmedla (t. ex. ett lån), anskaffa
(pengar). — N e g o c i a’b e 1, lätt säljbar.
— Negociati o’n, underhandling. —
Negociat ö’r, underhandlare, mäklare.
Negrer (lat. ni’ger = svart).
Sammanfattande beteckning för de negroida
stammar, som bebo större delen av Afrikas
fastland s. om Sahara och Egypten. Till n.
räknas dock ej hottentotter och buskmän, ej
heller dvärgfolken i Central-Afrika.
Språken sammanföras i två stora grupper,
su-dan- och bantuspråk, varav de senare
uppta nästan hela den s. halvan av
kontinenten. Ang. rasens kroppsliga egenskaper, se
Människoraser! Generellt gäller att
den kraftiga och grova negertypen framför
allt påträffas i området för sudanspråken
t. ex. bland Guineas kuststammar och i
centrala Sudan. En mycket mörk hudfärg
(blott de östligaste stammarna äro liksom
dvärgfolken av ljusare färg), köttiga
läppar o. s. v. äro gemensamma drag för alla
dessa stammar. Den s. k. nilotiska gruppen
av n. med centralutbredning i övre Nilom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
