Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negrer - Negress - Negri, Ada - Negri Sembilan - Negritos - Negro - Negroid - Negros, Buglas - Nehemja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4615
Negre’ss—Nejlikolja.
4616
rådet ger en delvis annorlunda typbild,
framför allt karakteriserad av utpräglad
långskallighet, högväxthet och slank
kroppsbyggnad. De mest
välproportionera-de n. träffas bland bantustammarna i ö.
och s., särskilt gäller detta kaffrerna
med deras fina ansiktsbildning. I
fysiologiskt och patologiskt avseende utmärkas de
olika negergrupperna av stor enhetlighet.
N. leva övervägande av åkerbruk och
boskapsskötsel, varvid det förra drives som
hackbruk. Bland deras viktigaste
kulturelement är främst att nämna järnet,
som n. förstått att bearbeta mycket tidigt,
och som hos dem spelar en betydande roll.
T kulturellt avseende få n. i övrigt
betecknas som lätt påverkbara av främmande
kulturer och övervägande passiva i vad
gäller kulturutbytet med dessa. N. äro kända
som goda kroppsarbetare. Deras förmåga att
i tropiskt klimat kunna utföra ett
pressande kroppsarbete utnyttjades av de vita, då
dessa i början på 1500-talet i stora massor
överförde negerslavar till Västindien och
amerikanska kontinenten i övrigt.
Avkom-lingar av dessa slavar finnas nu spridda
över så gott som hela den amerikanska
dubbelkontinenten och utgöra
mångenstädes det dominerande befolkningselementet.
Enbart i Nord-Amerika beräknas antalet
n. uppgå till över 11 mill. och ökas hastigt.
Litt.: K. G. Lindblom: Afrikanska
strövtåg (1914). G. Bolinder: Svarta folk i
Väst-afrika (1931).
Negre’ss. Negerkvinna.
Negri, A d a, f. 1870. It. skaldinna, som i
sina dikter upptagit ämnen ur de lägre
klassernas liv, vilka hon behandlar med
impulsiv medkänsla och poetisk friskhet.
Ne’gri Se’mbilan. Malajstat på Malakka,
hörande till de under brittiskt skydd
stående malajiska skyddsstaterna. 179 000 inv.
(1921).
Negri’tos (sp.). Bet. små negrer.
Sammanfattande beteckning för flera olika
numera till antalet starkt inskränkta
folkstammar på Filippinerna, Andamanerna
och Malajiska halvön. N. utmärkas av ringa
kroppshöjd, mörk hudfärg, krusigt hår
samt kort el. medellång huvudskål. De
leva som jägare i skogarna och
represen
tera ett mycket ursprungligt och lågt
kulturstadium. N. på Malajiska halvön bruka
sammanfattas under namnet s e m a n g.
Negro. Se Rio Negro!
Negroi’d (neger och grek. e’idos =
utseende). Negerliknande.
Ne’gros, B u g 1 a s. ö bland Filippinerna,
ung. så stor som Uppland. Omkr. % mill.
inv.
Nehe’mja el. N e h e m i’a. Judisk
statsman, som ordnade judarnas
samhällsförhållanden efter babyloniska fångenskapen, den
ursprunglige förf, av boken i G. T., som bär
hans namn.
Ne’hrung el. N e r u n g (tysk.). Namn på
de smala landremsor vid den nordtyska
kusten, vilka bilda yttre gränsen för F r
i-s c h e s och andra s. k. h a f f.
Neiden [ne’jden]. En bred, öppen
dalgång i n. Norge (Finmark fylke) vid
Nei-denelvs nedre lopp, odlad och bebodd av
några hundratal människor, som syssla med
boskapsskötsel och laxfiske.
Neikter, Jakob Fredrik, f. 1744, d.
1803. Filosof och kulturhistoriker,
professor skytteanus i Uppsala, representant för
Montesquieus hi storieuppf attning.
Neill [nil], Alexander S u t h e
r-1 a n d, f. 1883. Eng. pedagog, den
radikalaste och mest framstående företrädaren
för den s. k. fria skolan. Bl. hans skrifter
märkas The Problem Child, 1926 (sv. övers.
Problembarnet, 1931) och The Problem
Parent (1932).
Neisse [na’jse]. Stad i Tyskland i ö.
Preussen (prov. Oberschlesien), med
märkliga byggnader fr. medeltiden och
renässansen. 32 000 inv. (1925).
Neisser [na’j-], Albert, f. 1855, d. 1916.
Tysk läkare, professor i Berlin, som bl. a.
upptäckt gonokockerna.
Nejkon. Sv. namn på Fraga’ria vi’ridis.
Nejlika. Sv. namn på Dia’ntluis- och
Ly’chnis-arter.
Nejlikbrosksvamp. Sv. namn på
Mara’s-mius orea’des.
Nejlikolja. Se
Kryddnejlikträ-d e t!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
