Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4625
Nero—Nervsystem.
4626
NnmJ. AntiK byst.
hänge sig åt
slöseri och begick
grymma våldsdåd. Så
lät han döda sin
moder, Julia
Agrip-pina, emedan hon
motsatte sig hans
giftermål med
Poppsea, och
därjämte sin gemål
Octavia; även
läraren Seneca blev
hans offer. Då en jättebrand utbröt i
Rom 64 och N. beskylldes för att ha
anstiftat densamma, sköt han skulden på de
kristna. N. försummade så småningom allt
mera regeringen och inriktade sig på att
bli firad som sångare, skådespelare och
vagnskörare. Slutligen utbröt ett uppror
under Galba, och N. måste fly; under
flykten lät han giva sig döden.
Nero. Opera med musik och text av A.
Boito (1924, Sthlm 1926).
Nerts. Se F 1 o d-i 11 e r!
Ne’ruda. I. Jan N., f. 1834, d. 1891.
Tjeck, förf, och tidningsman, en av den
tjeck, litt. :s främste målsmän, som bl. a.
skrivit dikter, präglade av naturmystik,
samt berättelsesamlingar, t. ex. Berättelser
från Lilla sidan, d. v. s. i Prag (1879). II.
1. Vilhelmina M. F. N.-N o r m a
n-H a 11 é, f. 1838, d. 1911. Tjeck, violinist,
gift 1864—85 med L. Norman, 1888—95
med den eng. pianisten Ch. Hallé. Led. av
Mus. ak. 2. Franz Xaver N., f. 1843,
d. 1915. Den förras broder, tjeck,
violon-cellist och tonsättare (sedan 1891 dirigent
för Musikföreningen i Stockholm). Led. av
Mus. ak.
Nerv (lat. ne’rvus). 1. Se
Ganglie-cell, Nervsystem! 2. Se Blad,
Kärlsträngar!
Ne’rva, Marcus Cocceius, f. omkr.
35, d. 98 e. Kr. Rom. kejsare (96—98).
N :s milda och rättvisa styrelse prisades
som början till en ny tid. N. adopterade
den kraftfulle T r a j a’n u s och gjorde
denne till medregent (97).
Nervceller. Se Gangliecell!
Nervdroppar el. k a m f e r d r o p p a r.
Lösning av kamfer i en blandning av sprit
ocn eter. N. användes särskilt iörr som
upplivande medel.
Nervfeber. Se Tyfoidfeber!
Ne’rvi. Förstad till Genua, bekant
vinterkurort.
Nervosite’t. Detsamma som n e u
rast e n i.
Nervsjukdomar. Sjukdomar inom
nervsystemet. N. äro dels organiska, d. v. s.
betingade av påvisbara förändringar inom
hjärnan, ryggmärgen el. de periiera
nerverna, dels funktionella, d. v. s. de
ge sig endast tillkänna genom rubbningar
i nervsystemets funktioner. Till organiska
n. höra hjärnsjukdomar, r y g
g-märgssjukdomar samt neuriter
m. m. Till funktionella n. höra bl. a.
epilepsi, hysteri, neuralgi,
neu-rasteni (neuroser). Litt.: G.
Bergmark: Medicinskt folkbibliotek (1931). Nils
Antoni: Nervsjukdomar, valda kap. för den
bildade allmänheten (1928; ny uppl. 1931).
Nervskakning. Stundom använd
beteckning för klonisk kramp.
Nervsvaghet. Se Neurasteni!
Nervsystem. Sammanfattande beteckning
för de organ, varigenom retningar, som
(träffa sinnesorganen, fortledas och
slutligen utlösa rörelser el. andra reaktioner.
Nervvävnadens celler utmärkas av sin
rikedom på förgrenade utskott. (Jfr
Den-driter!). Hos lågt stående djur ligga
nervcellerna jämnt spridda i kroppen.
Redan hos maneterna finnes dock ett verkligt
n., i det att runt klockans kant löper en
nervring med talrika ganglieceller. Hos
övriga ryggradslösa djur sammanföras des.
sa till g a’n g 1 i e r, oftast ett par i varje
segment. Det främsta kallas ofta hjärna
och står genom en ring runt svalget i
förbindelse med en lång
bukganglie-kedja (el. b u k m ä r g), varifrån de
peri-fera nerverna utgå. Dessa äro hos alla djur
med verkligt n. av två slag, nämligen dels
centripetala, som förmedla retning från
sinnesorganen till ganglierna, dels c e n*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
