Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nibelungenlied ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4645
Nice’nska bekännelsen—Nicolle.
4646
Nice’nska bekännelsen. En kristen
trosbekännelse, som antogs på kyrkomötet i
Nica?a i Bitynien (325) mot a r i a n i’s m e n
och hävdade, att Kristus är född och icke
skapad samt av samma väsen som Fadern.
N. b. undanträngdes av den fr. senare delen
av 300-talet stammande n i c se’n o k o
n-stantinopolitanska trosbekännelsen, som ännu är den grek. kat.
kyrkans officiella bekännelse och även
ingår i den rom. kat. mässan. Det är denna,
som stundom i vårt land under namnet N.
användes vid gudstjänsterna i st. f. den
apostoliska bekännelsen.
Nicholson [ni’kolsn], William, f. 1753,
d. 1815. Eng. kemist, som konstruerat en
ofta använd areometer samt tillsammans
med Carlisle 1800 lyckades sönderdela
vatten med hjälp av elektrisk ström.
Nickel. Kem. tecken Ni. Tung metall,
närmast släkt med kobolt och-järn. N.
upptäcktes 1751 av A. F. Cronstedt. Den
numera viktigaste nickelmalmen är g a r n i
e-r i’t, som förekommer i Nya Kaledonien,
men större delen av världsproduktionen av
n. vinnes ur en nickelhaltig magnetkis, som
förekommer i stor mängd i Canada samt
även på ett par ställen i Sverige.
Världsproduktionen var 1930 omkr. 54 000 ton,
varav största delen från Canada. Ren n.
erhålles genom att råprodukten behandlas
med koloxid vid 50°—100°, då n i c
kelkar b o n y’l i gasform erhålles (kokpunkt
44°). Den sönderfaller åter vid
upphettning till 200°. N. förändras ej i luften och
användes därför till överdrag å andra
metaller samt i legeringar, av vilka de
viktigaste äro nysilver, nickelstål,
konstant a’n och nickel i’n. De äro
i allmänhet hårda och anta lätt hög glans.
Spec. vikten på ren n. är 8,9, smältpunkten
omkr. 1 500°, atomvikten 58,69. I sina
föreningar är n. dels 2-, dels 3-värdigt. De
2-värdiga. föreningarna äro de mest
beständiga och äro i vattenfritt tillstånd gula,
i vattenhaltigt gröna. Oxiden NiO är grön,
NijOs svart.
Nickeli’n. 1. Detsamma som röd
kopparnickel, mineralet Ni As. 2. Legering
av koppar (omkr, 60 °/o) med nickel och
zink. N. användes särsk. till elektriska
motstånd.
Nickelstål. Legeringar mellan nickel och
järn (stål). Av n. användas många olika
slag med olika nickelhalt. En del äro
omagnetiska.
Nickhake. Förr bruklig skeppskanon,
mynningsladdare, med 2—2,5 tums kaliber.
Nicobarerna. Se Andamanerna!
Nicola’i. 1. P h i 1 i p p N., f. 1556, d.
1608. Tysk teolog, kyrkoherde i Hamburg,
betydande psalmdiktare (sv. psalmbokens
n:r 496 och 509). II. Chris to ph
Friedrich N., f. 1733, d. 1811. Tysk
förf, och förläggare. N., som stod Lessing
och Moses Mendelssohn nära, har utgivit
tidskr. i upplysningstidens anda, t. ex.
Bib-liothek der schönen Wissenschaften (1757—
58) och framför allt Allgemeine deutsche
Bibliothek (187 band, 1765—1805). III.
Otto N., f. 1810, d. 1849. Tysk tonsättare,
huvudsakligen känd genom sin opera
Muntra fruarna i Windsor (1849; uppförd
i Stockholm första gången 1857). IV.
Georg Friedrich N., f. 1874. Tysk
läkare, professor i Berlin, som utgivit ett
bekant arbete i pacifistisk riktning, Die
Biologie des Krieges (1917; sv. övers.
1918).
Nicola’us Herma’nni (latinisering av
Nils Hermansson), f. 1326, d. 1391.
Biskop i Linköping, ivrare för Birgittas
ka-nonisering. Han har författat ett
Birgitta-officium, vari ingår den vackra hymnen
Ro’sa ro’rans bonita’tem.
Nicolaus Olat Bothniensis. Se B o t h n
i-e n s i s!
Nicola’us Ragva’ldi (latinisering av
Nils Ragvaldsson), d. 1448.
Ärkebiskop i Uppsala sedan 1438, Sveriges
ombud vid Baselkonciliet, tillskyndare av
Kristofer av Bayerns val till konung.
Nicole [-kå’ll], Pierre, f. 1625, d. 1695.
Fransk teolog och filosof, lärare vid Port
Royal, en av jansenismens främsta
målsmän. N. var Racines lärare.
Nicolle [-kå’U], Charles, f. 1866.
Fransk fysiolog och bakteriolog, direktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
