- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IX. Mommsen-Pauli /
4683-4684

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4683

Nord-Amerika.

4684

Allm. geografisk byggnad. N: s
ytgestaltning utmärkes av en utpräglad
tredelning. I v. och ö. sträcka sig i
meri-dional riktning två väldiga bergssystem,
det cordilleriska och det appalachiska, och
mellan dem utbreder sig den ofantliga
Mis-sissippi-dalen, närmast omgiven av
prä-rier och s. k. plains i v. samt av det
väst-appalachiska taffellandet i ö. Inom
Cor-dillererna kan man urskilja fyra
parallella zoner: Klippiga bergen, Stora
bäckenet, Sierra Nevada och Kaskadbergen samt
Coast Range. Bland Klippiga bergens
toppar må nämnas Blanca Peak (4 410 m. ö.
h.) och Freemonts Peak (4 203 m. ö. h.).
Stora bäckenets mest bekanta parti är den
s. k. Grand Canon, som bildas av
Colorado-floden. Kaskadbergen nå i Mount Shasta
4 383 m. ö. h. och i Mount Rainier 4 391
m. ö. h. I Alaska gå Coast Range och
Klippiga bergen helt nära varandra och intill
kusten; de högsta topparna överträffa här
alla andra nordamerikanska berg i höjd.
Mount Mac Kinley (6 421 m. ö. h.) är N:s
högsta berg. De Appalachiska bergen i ö.
nå endast föga över 2 000 m. ö. h. (Mount
Mitchell 2 048 m. ö. h.). Landet v. om den

egentliga Mississippi-dalgången höjer sig
helt sakta mot Klippiga bergen; trakterna
närmast bergen kallas plains el. rollin g
prairies efter de många kullarna. Deras
höjd är i ö. omkr. 300 m. ö. h., i v. 1 000
—1 500 m. ö. h.

Sjöar: Canadiska sjöarna,
Winnipeg-sjön, Stora Slavsjön och Stora Björnsjön,
alla på gränsen till el. inom Canada.
Floder: Colorado, Columbia och Yukon till
Stilla havet, Mackenzie och Saskatchewan
till Norra ishavet, S:t Lawrence,
Missouri-Mississippi (med jordens längsta floddal)
och Rio gr ande del Norte till Atlanten.

Allm. geologisk byggnad. De
allm. dragen i N: s geologiska byggnad äro
enformighet i ö., oro och splittring i v.
På ett väldigt område i n. ö. N. består
berggrunden av arkeiska bildningar; hit
höra Grönland, Labrador och Canada ö.
om Winnipegsjön och Mackenzie. Hela
Canada var en gång täckt av en inlandsis,
vars ytvidd vida överträffade den
nordeuropeiska inlandsisens. Nedisningen har
satt samma spår som i n. Europa:
moränmarker, talrika sjöar, floder med ojämnt
lopp.

NORD-AMERIKA. Industriarbetarnas fördelning i U. S. A.

A.B. KARTLITOSRA FEN STHLM.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/9/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free