Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4689
Nord-Amerika.
4690
lande växter som Yucca, agaver och
kakteer. Kaliforniens medelhavsklimat har
bragt till liv en typiskt subtropisk flora.
N. om skoggränsen slutligen utbreda sig
de arktiska tundrorna. I nutiden
karakteriseras den nordamer. växtvärlden
framför allt av mängden acklimatiserade
kulturväxter och ogräs (groblad, tistlar)
fr. gamla världen.
D j u r v ä r 1 d. Man indelar vanligen N.
i tre djurgeografiska provinser. 1. Den
arktiska provinsen n. om skogsgränsen
hyser en fauna, som i allt väsentligt är
gemensam för de tre nordliga världsdelarnas
arktiska områden. Egendomlig för N. är
myskoxen, som dock påträffats i diluviala
lager även i Europa. 2. Den canadiska
provinsen motsvarar ung. barrskogsområdet
och det hörn av prärieområdet, som når
upp i Canada. Här finnas björn, räv, lo,
mård, ekorre, bäver, hjort m. m., d. v. s.
en djurvärld, som i det stora hela nära
överensstämmer med n. Europas och n.
Asiens. Vissa arter — så t. ex. den
euro-peiska och den amerikanska bävern — stå
varandra så nära, att det är tvivelaktigt,
huruvida de ens böra anses som skilda
arter. 3. Den sonoriska provinsen
omfattar U. S. A. och den subtropiska delen av
Mexico. Här finner man dels djurarter av
samma familjer och släkten som i den
canadiska provinsen, dels enstaka djur, som
ge en speciell prägel åt den
nordamerikanska faunan, sålunda gaffelantilop och
tvättbjörn. Härtill komma ytterligare en
del från tropiskt område invandrade djur,
såsom bältdjur, papegojor och kolibrier,
de sistnämnda nående upp till s. Alaska.
— Gamla världen har givit N. dess flesta
husdjur.
Befolkning. I stort sett består N:s
befolkning av fem olika folkelement. 1.
Eskimåerna bebo N: s arktiska område men
vika i våra dagar långsamt mot s.,
framför allt på grund av minskningen i
djurtillgång. Inräknat aleuterna torde
eskimåernas antal uppgå till omkr. 40 000
individer. 2. Indianerna ha sammansmält till
ringa rester av de fordom mäktiga
stammarna och torde i våra dagar uppgå till
omkr. 350 000. Be mest bekanta
stammar
na äro algonkinerna, irokeserna, siouxerna,
navahos och apacherna. Alla gå de mer och
mer över till åkerbruk och bofasthet,
många ha starkt blandats med vit
befolkning, och de flesta ha sig anvisade
speciella reservationer. Ett ekonomiskt
självständigt liv föra indianerna endast i v.
Canadas skogar och vid Stillahavskusten.
3. De urspr. som slavar införda negrerna
ha förökat sig oerhört starkt och uppgå
f. n. till omkr. 11 mill. De allra flesta av
dem bo i U. S. A., under det att Canada
och Mexico endast ha att uppvisa ett
försvinnande fåtal negrer. Blodblandningen
mellan negrer och vita är i N. ganska
obetydlig. 4. Mongolernas på sin tid mycket
omfattande invandring till U. S. A. har
till det yttersta inskränkts genom landets
immigrationslagar, och antalet mongoler i
N.torde f. n. stanna vid omkr. 150 000.
5. Den från Europa stammande
befolkningen har helt satt sin prägel på N:s
kultur. Den är en blandning av alla
Europas nationer, men en starkare
självständighet gentemot den förhärskande britt,
kulturen uppvisa endast tvenne
folkelement, nämligen dels fransmännen i ö.
Canada, dels spanjorerna i Mexico. — N: s
hela invånareantal stiger till omkr. 150
mill.
Näringar. Se förestående
produk-tionskartor betr. U. S. A. samt de olika
staterna i N.-A.!
Samfärdsel. Se de olika staterna i
N.-A.!
Religioner. Se de olika staterna i
N.-A.!
Upptäcktshistoria.
Skandinaverna äro N:s första upptäckare, och de
norsk-isländska kolonier på Grönland, som
grundlädes efter Erik Rödes upptäckt av
detta land (983), kunna betraktas som de
första europeiska nybygderna i N. Även
N:s fastland torde först ha upptäckts av
skandinaver; det av Erik Rödes son Leif
år 1000 upptäckta »Vinland» synes
nämligen ha varit någon del av N:s n. ö. kust.
Säkra minnesmärken från nordbornas
vistelse i N. ha emellertid ej kunnat
uppvisas. När upptäcktsresorna långt senare
fortsattes, utgingo de, liksom alla de stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
